Framgångsbloggen

En blogg på vetenskaplig grund om vilka faktorer som ligger bakom att vi lyckas i livet.

 

Varumärkeskännedom - mer än bara reklam

27 aug 2021

En av de viktigaste frågorna för företagare är varumärkeskännedom. Om ingen känner till dig finns du inte. Digitaliseringen ställer andra krav för att skapa kännedom, men det är lätt att glömma till synes enkla saker som du som företagare kan göra. Här har jag samlat några förslag.

   Google är en viktig ditigal plats att synas på.

Vad ditt företag erbjuder kunden är det till synes mest avgörande för vilken marknadsföringsväg du som företagare bör ta för att öka varumärkeskännedomen. Driver du en e-handel så är det i särklass viktigaste att du skapar kännedom digitalt, där dina kunder finns. SEO och SEM är två begrepp som är viktiga att känna till när du vill skapa synlighet digitalt. Nästa steg är att se till att du möter kunden på rätt sätt på din plattform, enkel navigering, tydlig information och svar på frågor är avgörande.

Om du istället driver en byggfirma så finns det mer att tänka på än att bara vara sökbar när kunderna googlar efter byggtjänster. Detta är istället en bransch som är beroende av att skapa väldigt högt förtroende och motverka negativa uppfattningar byggbranschen. Visa kunderna att du är pålitlig med andra ord. Utförandet av tjänsten blir ett bestående minne och sätter sin prägel på varumärket.

Se till att synas i omgivningarna på ett mer traditionellt sätt. Har du företagsbilar så har du rullande reklampelare som bör nyttjas. När du är ute på arbeten så kan du be om att få sätta upp en skylt tillfälligt, under pågående arbete, för att visa att just ditt företag har fått förtroendet att göra arbetet. Precis som bilarna är dina anställda bra reklam för företaget, se till att exempelvis ha mössor med tryck. Glöm inte heller att människorna som du kommer i kontakt med är viktiga för att skapa förtroende hos nya eventuella kunder. Nöjda kunder som tipsar vänner och bekanta och anställda som skryter om sitt arbete är ovärderliga för dig som företagare.

   Exempel på huvudbonad med tryck.

Listan kan naturligtvis göras mycket längre men detta är några initiala förslag på att synas för att lyckas.

Tips på vidare läsning:

Ett personligt varumärke.

Framgångsfaktorer för företagande.

Välmående kärleksrelationer som varar länge

9 aug 2021

Vad är det som gör att vissa kärleksrelationer är välmående och långvariga medan andra leder till ett tidigt uppbrott? Finns det några generella faktorer eller beror allt på den enskilda relationen? En sökning på nätet ger väldigt olika svar. Vissa lägger fokus på att värdera vardagens små njutningar medan andra trycker på att kärlek baseras på hårt arbete. Kan båda stämma eller är det något annat som är mer rätt?

Detta inlägg presenterar sammanställningar från olika forskningsartiklar. Här kan du förhoppningsvis hitta svaret själv så att du och din partner får ett långt liv tillsammans.

Framgångsfaktorer bakom kärleksrelationer

Samantha Joel och hennes kollegor lät år 2020 genomföra ett projekt där data från ett flertal studier baserat på parrelationer processades av det som på engelska kallas 'machine learning'. Det är en form av lärande nätverk som finner mönster i den data som finns tillgänglig och därifrån kan plocka ut värdefulla faktorer. Det hela kan framstå som väldigt långt ifrån forskning om kärleksrelationer, att låta articifiell intelligens göra analysen, men det kan samtidigt vara bästa sättet att hantera den data som forskare sedan tidigare har samlat in.

Projektet fick fram en hel del intressanta resultat som kan säga något om vad det är som gör att vissa relationer är mer välmående och långvariga än andra. Nyckelfaktorn för en bra relation är den eskilda individens subjektiva upplevelse av relationen. Om den enskilda individen i parrelationen upplever att relation är bra förstärker det relationen på sikt. Från projektet var det möjligt se att denna sida av resultatet kunde förklara så mycket som 45 procent av hur relationen skulle fortskrida. Med andra ord kan man säga att om parterna var för sig upplever att de är i en bra relation som kommer de sannolikt att vara tillsammans även om ett år eller om fem år. Så snart denna upplevelse ändras förändras även förutsättningarna för en god relation.

På frågan vad det är som gör att vi upplever och säger att vi är tillfreds med relationen och är engagerade i relationen finns svaret i en handfull faktorer. Av de delfaktorer som subjektivt har störst betydelse för en välmående och långvarig relation hittar vi:

  1. Engagemang
  2. Uppskattning
  3. Sexuell tillfredsställelse
  4. Upplevd tillfredställelse hos partnern
  5. Konflikter

Den viktigaste faktorn för ett välmående förhållande är att man upplever att partnern är engagerad i förhållandet. Om man får känslan att partnern vill vara i relationen resten av livet så blir man själv engagerad att stanna i relationen. Om man istället upplever att partnern är rastlös, lägger tid på jobbet, umgås mycket med vänner eller ägnar sig åt sin favorithobby märker man att det inte blir så mycket engagemang över för relationen och glöden avtar.

Framgångsfaktorer för att gå ner i vikt

1 aug 2021

Att gå ner i vikt är något som otaliga personer sätter som mål på nyårsdagen varje år, och trots detta är det endast ett fåtal som lyckas, och än färre som lyckas bibehålla sin nya vikt. Det kan kännas som någon form av magi att se dessa framgångshistorier, särskilt efter det att vi har slavat iväg själva på gymmet utan att se de resultat vi var ute efter.

Sanningen är att det inte handlar om magi, utan snarare om att fokusera på ett fåtal väsentliga framgångsfaktorer. Om du följer dessa kommer du garanterat att gå ner i vikt förr eller senare, eftersom de bygger på naturliga lagar som inte går att kringgå.

Kaloriunderskott - den främsta framgångsfaktorn vid viktnedgång

Oavsett vad du gör, bygger en viktnedgång på en huvudsaklig princip. Om du konsumerar mindre energi än vad du gör dig av med på en daglig basis, kommer du att gå ner i vikt. En mer teknisk definition av detta är om du äter färre kalorier (ett mått på energi, som vi bland annat använder för att benämna den biologiska energinivån i livsmedel) än vad din kropp använder sig av, kommer din kropp i sin tur att vända sig till andra sätt att generera energi. Kroppen vänder sig då till dess energidepåer, vilket kan hittas i kroppens fettceller. Detta innebär även att då du konsumerar mer energi än vad du gör dig av med, kommer din kropp i sin tur att förvara denna energi som ytterligare fettceller, vilket leder till en viktuppgång.

Det absolut viktigaste du behöver göra för att gå ner i vikt är därmed att se till att du konsumerar färre kalorier än vad du gör dig av med under dagen. Men hur gör vi detta? Den mest logiska svaret på denna fråga kan delas upp i två delar - konsumera mindre och förbränn mer.

Konsumera mindre energi

Det låter kanske självklart att det första du behöver göra för att gå ner i vikt är att äta mindre. Detta behöver däremot inte innebära att du inte äter annat än sallad och kyckling. Om du förstår hur mycket kalorier olika livsmedel innehåller, betyder det även att du kan njuta av de livsmedel du tycker om, fast i måttliga mängder. En väldigt effektiv strategi för att begränsa sitt kaloriintag är därmed att välja livsmedel som är mättande och goda, men som inte innehåller allt för mycket kalorier.

Förbränn mer energi

Den andra strategin för viktnedgång bygger på motsatt princip, nämligen att öka sin energiförbrukning under dagen. På det sättet kan du bibehålla samma kost som innan, och trots detta hamna på ett kaloriunderskott då du bränner mer energi genom träning. Detta kan du självklart göra på många olika sätt, men det mest självklara sättet är att utföra mer träningsaktiviteter under dagen, vare sig detta handlar om konditionsträning, styrketräning eller någon annan form av fysisk aktivitet.

Sammanfattningsvis

Det finns otaliga tips och knep som alla lovar dig en mirakulös viktnedgång. De kanske menar att du måste dricka ett visst te, köpa ett visst kosttillskott, eller kanske hoppa runt i ringar fyra gånger medans du nynnar "bort med fettet"... Du förstår förhoppningsvis min poäng. Det finns inget magiskt knep för att gå ner i vikt, och för att det ska hända på ett konsekvent vis måste du följa den grundläggande lagen bakom termodynamik - nämligen att energi varken kan skapas eller förstöras, endast omvandlas. När du har förstått denna princip kommer en viktnedgång inte bara vara lättare att förstå, men även lättare att uppnå. Lycka till!

 

Attribution och framgång

29 jul 2021

Attribution är ett fenomen där vi försöker hitta förklaring bakom vissa utfall när vi har gjort något. Om jag lyckas att skicka iväg en boll väldigt långt när jag spelar brännboll försöker jag hitta en förklaring till varför just jag skjuter iväg bollen så långt. Det troliga är att jag försöker komma på egenskaper som bra bollsinne, att jag är stark i armen, att jag har bra timing osv. Det är mindre troligt att jag tänker att det var en tillfällighet och ren tur. Varför är en viss förklaring mer troliga än en annan förklaring?

Attribution är alltså ett sätt att tillskriva oss själva eller andra inre eller yttre förklaringar till varför vi lyckas eller misslyckas. Det var psykologen Fritz Heider som kom på teorin om attribution men den utvecklades senare av t.ex. Bernard Weiner, professor i socialpsykologi, som gjorde kopplingar mellan olika förklaringar och framgång.

Framgångsrelaterad attribution

Enligt Weiner finns det tre förklaringspar som kan bidra till attribution av en framgång eller ett misslyckande:

Är förklaringen inre eller yttre?

Är förklaringen stabil eller tillfällig?

Är förklaringen kontrollerbar eller utom kontroll?

Om vi återgår till mitt exempel om mitt lyckade slag i brännboll kan jag fråga mig om skälet till att jag slog så bra berodde på inre förklaringar, som mina goda egenskaper när det gäller bollkänsla och bollkontroll, eller att vinden tog tag i bollen och råkade föra den i riktning mot mott bollträ. Här verkar det troligast att det lyckade slaget berodde på mig.

Är fullträffen en engångsföreteelse eller något som har hänt mer än en gång? Om det händer då och då eller rent av ofta borde det finnas en stabil förklaring bakom. Att jag har bra bollkänsla och bollkontroll är något som är bestående. Det kan också ha varit så att jag testade att hålla bollträt på ett nytt sätt och det hjälpte mig att få en bättre träff. Då var det snarare en tillfällig orsak.

Kan jag kontrollera utfallet när jag spelar brännboll eller är det helt eller delvis utom min kontroll? Har jag så mycket kontroll över min percpetion, mitt fokus, mina muskler och min koordination att jag kan få till en träff nästan när jag vill? Har jag svårt att kontrollera mina inre processer och min motorik så att det snarare är tur att jag någon gång träffar.

Händer det kanske att jag träffar för att någon insisterar att jag ska slå med en stor skumgummiboll? I det senare fallet är orsaken extern och delvis utom min kontroll. Lika så är det om vinden tar tag i bollen så att jag råkar träffa den. Det är externt, tillfälligt och utom min kontroll.

Det optimala när man ska lyckas med något är om framgången beror på interna faktorer, på faktorer som är stabila (t.ex. om jag har tränat mycket) och faktorer som man kan kontrollera (för att jag har tränat mycket).

Efter att ha kommit fram till vad som ligger bakom en viss händelses utfall har vi en tendens att använda attribution för att skapa förväntningar. De gånger vi lyckas stärks vår tro på att det beror på inre och stabila faktorer. De gånger vi misslyckas kan vi komma fram till att det beror på sömnbrist eller en dålig dag bara.

Skevhet och attribution

Det finns vissa kända fenomen när det gäller attribution som har med en skevhet att göra. Denna skevhet är relativt systematisk hos de flesta av oss.

När något går bra har vi en tendens att tillskriva oss själva, interna faktorer, den lyckade utkomsten. När något går dåligt har vi istället en tendens att tillskriva yttre faktorer förklaringen till misslyckandet. När jag lyckas slå brännbollen hårt och långt beror det på att jag är så himla bra och fokuserad. När jag missar beror det på att någon medvetet distraherade mig. Då går vi inte med på att vi saknade rätt fokus.

Det är också relativt troligt att vi gärna ser att vi själva har god kontroll över utkomsten de gångerna det går bra men att vi förlorade kontrollen när det går mindre bra.

Denna skevhet finns också när vi attribuerar vad som ligger bokom andras framgång eller misslyckanden. En variant är att vi tillskriver andra externa förklaringar när de lyckas. Vi kan säga att personen befann sig i en gynnsam situation. När personen misslyckas kan vi tänka att personen saknar talang.

När andra misslyckas kan vi också utgå ifrån att det beror på personliga faktorer fast det är känt att det beror på situationella faktorer.

Andras inverkan på egen attribution

Skolbarn kunde få höra att de var smarta när de hade utfört något. Som en följd av detta attribuerade de smarthet till sig själva och ansträngde sig lite när de stäldes inför nya uppgifter. När de själva fick välja valde de enkla uppgifter och slutade njuta av att lösa problem. Skolbarn som fick höra att de hade ansträngt sig hårt efter att de klarat en uppgift valde svårare uppgifter och njöt av att lösa svåra problem. De senare attribuerade att de var bra på att anstränga sig och välde därför att hamna i sådana situationer där de kunde lyckas genom att anstränga sig.

I en långitudinell studie (där man följde barn upp till vuxen ålder) kunde man tydligt se att vissa fick ett fixerat mindset medan andra fick ett föränderligt mindset. Detta berodde på vilken typ av beröm de fick under uppväxten.

Ett fixerat mindset (eng. fixed mindset) innebär en inställning där individen tror att man har vissa medfödda förmågor. Om man lyckas beror det på att man har rätt förmågor. Om man misslyckas beror det på att man saknar de nödvändiga förmågor.

Ett föränderligt mindset (eng. growth mindset) innebär en mental inställning att man kan utveckla de sidor man behöver. Om man lyckas så beror det på att man har ansträngtsig för att utveckla rätt förmågor. Om man misslyckas tänker man att det är möjligt att utveckla de förmågor som man uppenbarligen saknar, om man vill utveckla dessa.

Barn som återkommande fått höra att de är smarta eller duktiga har en tendens att utveckla ett fixerat mindset vilket gör att de inte ger sig in på områden där de saknar rätt färdigheter. Barn som återkommande får höra att de har ansträngt sig tror att det är möjligt att utveckla sig själv att kunna nästan vad som helst. De har då fått ett föränderligt mindset.

i båda fallen rör det sig om interna faktorer. När det gäller ett fixerat mindset tror man att det rör sig om stabila faktorer som är utom individens kontroll. När det däremot gäller ett föränderligt mindset tror man att det rör sig om relativt stabila faktorer som går att förändra genom en hög grad av kontroll.

Sammantaget

Våra framgångar och misslyckanden hänger väldigt mycket på oss själva. Vi har en tendens att attribuera vissa egenskaper och tillstånd till oss själva.

Våra framgångar beror för de flesta på inre faktorer. Det behöver inte vara sant utan kan vara effekten av en skevhet som är förknippad med attribution.

Om vi lägger oss till med ett fixerat mindset, med stor hjälp från andra i vår omgivning, är risken stor att vi inte tror att vi kan utvecklas och att vi kan kontrollera utfallen i våra liv.

Om vi lägger oss till med ett föränderligt mindset, också det med hjälp av andra i vår omgivning, har vi stora möjligheter att utvecklas och välja att ta kontroll över en hel del saker i våra liv som i sin tur leder till framgång.

Framgång är förknippat med ett föränderligt mindset där orsaken till framgången till stor del ligger i våra egna händer, d.v.s. att ha en viss grad av kontroll över vad som händer. Att kontrollera sin egen träning och förbättring är ett typiskt inslag.

Vilken ledarskapsmodell är bäst?

3 jul 2021

Är du intresserad av ledarskap? Vill du veta vilken av alla teorier och modeller som är mest tillförlitlig? I detta inlägg ska du få svar men det är värt att nämna redan från början att det inte finns några enkla svar. Det förklaras av att ledarskap ser så olika ut beroende på i vilken typ av verksamhet de förekommer. Kan man t.ex. vänta sig att det är samma aspekter av ledarskap som är viktiga om man leder en förskola, om man leder ett e-handelsföretag eller om man är ledare inom det militära? Svaret är nej.

Den ledarskapsmodell som i det stora hela fungerar bäst är transformativt ledarskap. Läs mer om på vilket sätt den är populär och har positiva effekter samt vad den innebär.

Presentationer av ledarskapsmodeller blir därför med vissa reservationer. Därtill ska man ha med i beräkningen att de ledarskapsmodeller som har studerats ingående inte nödvändigtvis är de bästa. Det kan mycket väl vara så att mindre kända eller nyare modeller är bättre men det finns inte tillräckligt med forskning för att styrka det.

På vilka grunder är en ledarskapsmodell bra?

Ett relativt enkelt sätt att mäta om en viss typ av ledarskap är bra är att titta på de aspekter där man väntar sig positiva effekter:

  • Medarbetarna trivs på jobbet
  • Medarbetarna presterar på en hög nivå
  • Medarbetarna är tillfreds med ledaren
  • Medarbatarna känner tillit till sin ledare (och det kan även vara ömsesidigt)
  • Ledaren är effektiv och uppnår uppsatta mål (med god marginal)
  • Ledaren har inverkan på individnivå
  • Ledaren har inverkan på gruppnivå
  • Ledaren har inverkan på organisationsnivå
  • Hög grad av medarbetaranda

Ett annat sätt att mäta om en modell är bra är hur ofta den används i forskningssammanhang. Ju fler som använder en teori i publicerade vetenskapliga artiklar desto fler tycker att den är bra.

De bästa ledarskapsmodellerna

Baserat på vilka modeller som används mest i vetenskapliga tidskrifter om ledarskap är följande på topp tre:

  1. Transformativt ledarskap
  2. LMX-modellen
  3. Egenskapsteorier (huduvsakligen femfaktormodellen)

Framgångsrikt lyssnande

12 mar 2021

I detta inlägg gör jag först en åtskillnad mellan att höra och att lyssna. Att kunna höra är en grundläggande förmåga som möjliggöra att kunna lyssna. Att lyssna kräver en högre kognitiv kapacitet som ganska ofta kan vara begränsad för oss.

Att höra hänger på ett flertal faktorer som hörselorganet, miljön och tillgång till olika hörselhjälpmedel. För mer info om hörande hänvisar jag till https://www.audilo.se. Jag går igenom vissa fysiologiska aspekter av hörande och även vissa miljöfaktorer men fokus är på lyssnande som en perceptuell och kognitiv förmåga.

Vi hamnar oftare i rollen som lyssnare än som talare. Av denna anledning har vår förmåga att verkligen lyssna betydelse för hur framgångsrika vi är i våra relationer, i arbetet och som ledare. Från mina egna studier framgår det att lyssnande är en av de främsta kommunikationskompetenserna generellt och en av de tre främsta för ledare.

Mänsklig kommunikation i vår tid bygger mer på lyssnande än vi tror. De fyra sidor av verbal kommunikation som vi ägnar oss åt är att tala, skriva, läsa och lyssna. Vi lägger mest tid på att lyssna. I genomsnitt lyssnar vi 45–50 procent av vår vakna tid. 20–30 procent går till att prata. 13–16 procent går till att läsa och 9–12 procent går till att skriva. I arbetslivet lyssnar vi något mer, ca 55 procent av arbetstiden, och den som är chef lyssnar ytterligare något mer (60-65 %). Med tanke på hur mycket vi lyssnar borde vi vara bra på det men det finns vissa svårigheter med lyssnandet för oss alla. Som novis kan man lätt tro att ledare pratar mycket och lyssnar lite. Den forskning som finns visar att ledare lyssnar mer än människor i genomsnitt. Det i sig är intressant och anmärkningsvärt. Samtidigt är det uppenbart att den som lyssnar så mycket som en följd av sin yrkesroll behöver vara bra på det. Problemet bland ledare är inte att de pratar mer än de lyssnar utan att de inte är tränade på att lyssna trots att de förväntas göra det väldigt ofta, ca två tredjedelar av arbetsdagen.

Öppen för nya erfarenheter

3 okt 2020

Öppenhet för nya erfarenheter är ett personlighetsdrag som ingår i femfaktormodellen. Man brukar som kortvariant bara säga öppenhet eller öppen.

Öppenhet står för kreativitet, nyhet och förändringsbenägenhet. Motsatsen är därför någon som gärna håller på att saker ska vara som vanligt, d.v.s. som de "alltid" har varit.

När det handlar om personlighetsdrag är det många som vill batrakta dem som framgångsfaktorer med stor inverkan. Så är det sällan, tyvärr, utan öppenhet och andra personlighetsdrag har en medioker inverkan i egenskap av framgångsfaktor. Det ska dock inte underskattas. För det första är öppenhet en framgångsfaktor inom några områden i livet och för det andra är medioker bättre än de flesta. Bara ett fåtal faktorer är starkare och viktigare.

Vad är utmärkande för öppenhet?

Ett personlighetsdrag är egentligen en sida av en dimension, av ett kontinuum. På ena sidan finner vi öppenhet och på andra sidan finner vi traditionell. Mittenområdet i denna dimension är neutral eller innehåller lite av båda dragen. Ju längre ut på ena sidan man befinner sig desto starkare är personlighetsdraget.

Det finns sex facetter, som de kallas, som är beskrivande för varje personlighetsdrag respektive deras motpoler. Öppenhet förknippas med att ha god föreställningsförmåga, vara kreativ, vara originell, söka variation, vara nyfiken och att vara liberal (i motsats till konservativ). Traditionell förknippas med att vara jordnära (praktisk), icke kreativ, konventionell, en rutinmänniska, icke nyfiken och konservativ (i motsats till liberal).

Att kalla ett personlighetsdrag öppen antyder att det finns en öppenhet mot något särskilt. De områden som vanligtvis avses är öppenhet mot det kulturella och det intellektuella. Individer med detta personlighetsdrag är intresserade av andra kulturer och andra delar av världen. De har i grunden ett intresse för kultur som även inkluderar den egna kulturen. Här ingår sådana kulturella uttryck som arkitektur, konst, musik, teater, literatur och film. Det är troligt att de själva är utövara inom något av dessa områden. Centralt är att det annorlunda fascinerar dem snarare än skrämmer dem.

Medan extroverta söker social stimulans söker de öppna intellektuell stimulans. Det kan handla om att läsa mycket, studera mycket, upptäcka mycket, ta sig an utmaningar, möta intressanta personer och att dras mot det ovanliga. I och med att det finns en tendens till nyfikenhet och att söka variation är det annorlunda och ovanliga ofta stimulerande.

I viss litteratur framkommer det att öppenhet står för så väl estetik som etik. Det finns en strävan mot det goda i livet. Estetik står för en sida av livets goda medan etik står för en annan sida av livets goda. Det är fullt möjligt att personer med en hög nivå av öppenhet ser det vackra både i det enkla och i det komplexa. Att hålla sig till etiska principer, och stå fast vid dessa, kan också vara utmärkande för många med detta personlighetsdrag.

Skyddsfaktorer i förhållande till Covid-19

18 jun 2020

Vissa personer verkar ha kommit lindrigt undan genom att de knappt har märkt att de har varit sjunka i Covid-19 men ändå kan test konstatera både smitta och antikroppar. Vad är det som ligger bakom att vissa inte blir smittade, att vissa har milda symtom och att vissa som får svåra symtom klarar sig igenom sjukhusvistelse bättre?

Det finns i dagsläget en del ganska säkra svar och en del troliga bakomliggande faktorer. Det är problematiskt att kalla dessa faktorer för framgångsfaktorer men man kan mycket väl kalla dem skyddsfaktorer.

I detta inlägg ska Covid-19 presenteras i positiva termer i form av en lista med 20 skyddsfaktorer som är mer eller mindre säkra. De ska grupperas efter följande huvudkategorier:

  • Genetiska faktorer
  • Biologiska faktorer
  • Hälsofaktorer
  • Livsstilsfaktorer
  • Beteendefaktorer
  • Sociala och samhälleliga faktorer
  • Personliga faktorer

Det kan vara närmast omöjligt att skilja en del kategorier åt därför att en sida av en skyddsfaktor t.ex. kan vara genetisk och en annan sida av samma faktor kan vara hälsorelaterad. Man behöver se dessa skyddsfaktorer i sin helhet.

Genetiska faktorer

Det är mycket man kan knyta till generna som i samspel med miljön har stor roll för hur en människas liv, hälsa och möjligheter utvecklar sig. Under denna kategori ska det dock bli så strikt genetiska faktorer som det går.

1. Det är genetiskt bestämt vilken blodgrupp vi har. Vi föds och dör med samma blodgrupp. Det är känt från en rad tidigare globala och lokala sjukdomar att personer med blodgrupp 0 mindre ofta blir smittade, mindre ofta får svåra symtom när de väl blir smittade och mindre ofta avlider när de får svåra symtom. Blodgrupp 0 kan därför ses som en skyddsfaktor. Därmed inte sagt att man kan ta risker för att man vet att man har denna blodgrupp. Blodgruppen är underrepresenterad bland smittade och avlidna men det är fortfarande en ansenlig andel som smittas och råkar illa ut.

2. Det är genetiskt bestämt hur mycket d-vitamin en person tar upp genom normal utevistelse i dagsljus. De flesta i Sverige kan bilda relativt mycket d-vitamin under relativt liten vistelse utomhus. Personer som har sitt ursprung i sydligare länder har en annan kapacitet att bilda d-vitamin och kan därför, när de vistas på platser där det är färre soltimmar och mindre starkt solljus, ha svårt att bilda tillräckligt med d-vitamin för att stärka immunförsvaret.

Skyddsfaktorn innebär därför att personer som bor i Sverige och har lätt att bilda d-vitamin har ett bättre skydd mot smitta av olika slag, inklusive covid-19. Brist på d-vitaminer påverkar immunsystemet negativt. Det handlar framför allt om immunförsvarets omedelbara försvar. Ett överskott av d-vitamin är inte heller bra. D-vitamin som medicinering är inte en skyddsfaktor. Det är bristen man vill komma bort ifrån. De som har så mycket d-vitamin i kroppen som kroppen behöver har ett visst skydd. De som har underskott har ett lägre skydd.

3. Medfödda sjukdomar som kroniska lungsjukdomar och diabetes är inte en fördel. En skyddsfaktor är därför att vara frisk i största allmänhet, att inte ha kroniska sjukdomar. Om man föds med en sjukdom är det inte så mycket man kan göra för att skydda sig. Desto viktigare då att man tillämpar andra skyddsåtgärder.

Ett personligt varumärke

26 apr 2020

Idén om ett personligt varumärket har funnits ganska länge men det är under de senaste tre decennierna som det har blivit en stor fråga. Vad är ett personligt varumärke och hur skiljer det sig från andra varumärken?

Jag ska börja med att sammanfatta vad ett varumärke i bred bemärkelse är och därefter ta upp vad som är specifikt med ett personligt varumärke. Forbes publicerade en artikel om personligt varumärke för ett och ett halvt år sedan och där tar de upp 10 principer för hur man lyckas med ett personligt varumärke. Jag avslutar detta inlägg med att diskutera dessa principer.

Vad är ett varumärke?

Det råder ingen direkt enighet bland forskare och marknadsförare vad ett varumärke är. Det finns en rad förslag och de blir mer och mer komplexa:

1. Ett varumärke är en produkt + förpackningen + "added value"

2. Ett varumärke är ett namn, en symbol, paketering och servicens beryktbarhet

3. Ett varumärke är varje tecken/symbol som gör det möjligt att särskilja en produkt eller tjänst, från ett företag, för att skapa en särskild betydelse för konsumenten som är både materiell och immateriell.

4. Ett varumärke är något som faktiskt har skapat en särskild medvetenhet, beryktbarhet och position på marknaden.

Enligt interbrand.com är tre nyckelord differentiering, identifikation och relation. Dessa vill jag ha med i en definiton men jag vill också klargöra att ett varumärke bebor våra psyken i högre utsträckning än den yttre världen. Jag ska strax ta ett exempel.

Definition:

Ett varumärke är en mental manifestering genom identifiering och en personlig relation som har till syfte att särskilja en person, produkt eller tjänst från andra på marknaden.

Framgångsrik SEO

25 apr 2020

SEO står för Search Engine Optimization eller sökmotoroptimering. Vad som gör att man lyckas med SEO baseras på drygt 200 kända faktorer. Vissa klart mer betydelsefulla än andra.

Framgångsrik SEO bygger på att man känner till alla faktorer och har lyckats lista ut, genom en rad statistiska test och beprövad erfarenhet, vilka som är viktigast så att man inte missar dessa.

Här nedan ska jag ta upp ett framgångsexempel från denna sajt. Den som finner nedan genomgång intressant och vill ha hjälp kan kontakta EmSec eller någon SEO-byrå.

Bakgrund

Denna sajt startades i slutet på april 2018. För ungefär ett år sedan när sajten var ett år gammal upptäckte jag att sajtens nyckelord, framgångsfaktorer, rankade högst på en google-sökning. Jag skrev ett inlägg om att framgångsfaktorer.com ligger överst på google. I detta inlägg utmanade jag mig själv att toppa med ett annat sökord som inte är synonymt med domännamnet. Jag valde ut sökordet femfaktormodellen som också är en av mina äldre sidor.

Utmaningen handlade om att ta sig upp på förstasidan, där den för ett år sedan inte låg, och i bästa fall ta sig upp till topp tre. Alla som håller på med SEO vill ranka på topp tre.

Nu, ett år senare, ligger femfaktormodellen på första plats. Mitt löfte för ett år sedan var att berätta vad jag gjorde för att lyckas. Det ska jag gå igenom i grova drag nedan. Jag ska också spekulera kring vad det kan vara för personliga egenskaper som gör att vissa lyckas bättre på SEO än andra. Jag stöter på människor dagligen som har hållt på längre än mig och som ändå inte har lyckats bättre. Vad beror det på?

Krishantering - när det oväntade inträffar

5 apr 2020

Den nuvarande krisen som vi upplever, till följd av spridningen av coronaviruset och utbrottet av sjukdomen covid-19, är en prövning för hela samhället och i hög grad för de organisationer som behöver ställa om sin verksamhet. Karl Weick och Kathleen Sutcliffe har i sin bok Managing the Unexpected skrivit om vad som utmärker de organisationer som bäst klarar en kris.

Jag tar mig friheten att kalla de sex faktorer som författarna lyfter upp för framgångsfaktorer. En kris är sällan en framgång men man kan ta sig igenom den på mer eller mindre framgångsrika sätt och när man har tagit sig ut på andra änden kan man som organisation ha utvecklats till att bli något starkare.

De organisationer som historiskt har klarat sig bäst genom kriser kallar Weick och Sutcliffe för High Reliabiliity Organizations (HRO). De HROs som de har studerat har alla uppvisat sex faktorer som skiljer dem från mindre kris-tåliga organisationer.

Exempel på kriser som de tar upp i boken är naturkatastrofer (orkaner och tsunamin), företagsskandaler (som Enron), olyckor (som rymdfarkoster som exbloderar eller kärnkraftverk som får härdsmälta), terroristattacker (11:e september och liknande attentat i Europa) och epidemier (spridning av nya virus).

Mindfulness

En underliggande faktor som gör att de fem övriga faktorerna hanteras mer framgångsrikt är mindfulness. Jag har skrivit om mindfulness i ett tidigare inlägg på denna blogg och jag har även skrivit om mindfulness på en annan blogg där jag är mer ingående i vad begreppet står för.

Weick och Sutcliffe definierar mindfulness som en rik medvetenhet för att särskilja bland detaljer. De menar också att det handlar om att se helheten, 'the big picture', samtidigt som man kan avgöra vilka detaljer i sammanhanget som är relevanta.

Optimism som framgångsfaktor för karriären

31 jan 2020

I senaste numret av Chef (1/20) tar de upp betydelsen av optimism för befordran. Det är på inget sätt purfärsk forskning som ligger bakom denna artikel men det är ändå spännande att de tar upp en faktor som det inte pratas om så mycket.

Jag ska inledningsvis redogöra för några av nyckelkomponenterna i Chefs artikel. Därefter ska jag kommentera optimism i relation till andra faktorer som har betydelse för befordran och karriären.

Fördelen med att vara optimist

Chef lyfter stress som en problematisk faktor som relateras till optimism. Det visar sig från studier att väldigt många upplever stress i arbetslivet men de som har en optimistisk inställning till situationen har lättare för att hantera stressen.

Optimister är alltså mer motståndskraftiga mot stress. Det är enligt beräkningar fem gånger mindre roligt att optimister drabbas av utmattningssyndrom jämfört med pessimister. Detta kan man i förlängningen se har betydelse för karriären oavsett om det innebär befordran eller ett chefsuppdrag. Mer ansvar innebär ofta mer stress. Det gäller med andra ord att de med ansvar kan hantera stress eller höra till den skara som inte blir stressade så ofta.

Optimism handlar om hur man förhåller sig till det man vill uppnå i livet. Om man har ett mål som man försöker uppnå och det uppstår svårigheter på vägen brukar detta inte störa en optimist särskilt mycket. En pessimist tänker lätt att ett bakslag sätter upp ett definitivt hinder för att uppnå målet. Optimister uppnår sina mål dubbelt så ofta som pessimister.

Som anställd är det känt från en studie att optimister tjänar bättre än pessimistiska kollegor. Däremot har optimistiska entreprenörer mindre inkomster är deras mer pessimistiska motparter. Optimister är mer riskbenägna vilket innebär att det ganska ofta blir fel. Misslyckande hör till för den som är optimism. Utan optimism, å andra sidan, skulle resultatet av många lyckade försök inte existera. Det är med andra ord inte genomgående bra att vara optimist.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Anta det nya årets och det nya decenniets utmaningar för att lyckas ännu bättre.

Du är välkommen att följa Framgångsbloggen under 2020.

 

Vad gör framgångsrika personer över julhelgerna?

14 dec 2019

Är det skillnad på hur framgångsrika personer firar jul och nyår jämfört med mindre framgångsrika personer? Vissa hävdar det. Lynn Taylor som är expert på arbetsliv och karriär har tittat närmare på denna fråga.

Innan du läser vidare bör du ha följande i åtanke:

  • Underlaget är sannolikt baserat på hur det ser ut i USA. Det kan vara annorlunda i Sverige.
  • Många som hör till de mest framgångsrika hör också till överklassen. Det är därför troligt att det är överklassvärderingar som lyser igenom i hur de agerar. Alla framgångsrika personer har inte en överklassbakgrund och avviker därför en aning från nedan beskrivning.

Här nedan följer 10 saker framgångsrika personer gör över sin jul- och nyårsledighet. I vissa fall framgår det också vad mindre framgångsrika personer, men som strävar efter framgång, begår för misstag.

1. Planera tiden

Framgångsrika personer planerar sin ledighet. Det kan verka paradoxalt men de vet av erfarenhet att om de inte bestämmer sig i förväg för vad de ska göra, vilket inkluderar att vila, är risken stor att de drar iväg och gör oplanerade saker som splittrar dem eller tar onödigt mycket energi.

Man får därför se till att planera in tid med familjen. med vänner och tid för sig själv. När man ägnar sig åt återhämtning kan det vara både på egen hand och med andra.

Enligt Taylor har mindre framgångsrika personer en tendens att vara impulsiva. Detta kan vara kostsamt i längden. Håll dig till din plan.

2. Begränsa inslaget av arbete

Om man tvunget ska arbeta när man är ledig (vilket i sig är en paradox) ska det vara ett begränsat inslag av arbete. Ett sätt är att bestämma att arbete enbart får förekomma på måndag och torsdag eller enbart en till två timmar på förmiddagen. Den välplanerade har sett till att allt arbete redan är utfört när ledigheten börjar eller har delegerat arbetet till någon annan.

Mindre framgångsrika personer har en tendens att tro att saker inte blir gjorda utan deras närvaro. Därför är de tillgängliga och dyker ofta upp på jobbet även under ledigheten.

Hur hänger femfaktormodellen ihop med motivation och andra drivkrafter?

20 okt 2019

Femfaktormodellen är en modell över hur fem faktorer tillsammans utgör kärnan av en iindivids personlighet. Dessa fem faktorer korrelerar med andra faktorer som i sin tur påverkar hur vi tänker, drömmer, känner och beter oss.

I detta inlägg ska jag beskriva hur femfaktormodellen hänger samman med motivation och andra drivkrafter. När det gäller andra drivkrafter kan det röra sig om fysiologiska drivkrafter som håller oss vid liv, emotionella drivkrafter som har både med överlevnad och välbefinnande att göra samt andra faktorer som gör att vi t.ex. söker stimulans.

För att spara på utrymmet får den intresserade läsa mer om femfaktormodellen i en längre text som finns på denna sajt. Detsamma gäller en längre text om motivation som finns som ett tidigare inlägg på denna blogg.

De fem faktorerna eller dimensionerna som ingår i femfaktormodellen är:

  • Neurotisk (kallas även emotionellt instabil med motpolen emotionellt stabil)
  • Extrovert (med motpolen introvert)
  • Öppen (för nya erfarenheter med motpolen traditionell)
  • Tillmötesgående (kan även kallas andracentrerad med motpolen självcentrerad)
  • Ordningsam (med motpolen spontan)

Dessa fem dimensioner ska nu relateras till några kända drivkrafter.

← Äldre inlägg