Framgångsbloggen

En blogg på vetenskaplig grund om vilka faktorer som ligger bakom att vi lyckas i livet.

 

Skyddsfaktorer i förhållande till Covid-19

18 jun 2020

Vissa personer verkar ha kommit lindrigt undan genom att de knappt har märkt att de har varit sjunka i Covid-19 men ändå kan test konstatera både smitta och antikroppar. Vad är det som ligger bakom att vissa inte blir smittade, att vissa har milda symtom och att vissa som får svåra symtom klarar sig igenom sjukhusvistelse bättre?

Det finns i dagsläget en del ganska säkra svar och en del troliga bakomliggande faktorer. Det är problematiskt att kalla dessa faktorer för framgångsfaktorer men man kan mycket väl kalla dem skyddsfaktorer.

I detta inlägg ska Covid-19 presenteras i positiva termer i form av en lista med 20 skyddsfaktorer som är mer eller mindre säkra. De ska grupperas efter följande huvudkategorier:

  • Genetiska faktorer
  • Biologiska faktorer
  • Hälsofaktorer
  • Livsstilsfaktorer
  • Beteendefaktorer
  • Sociala och samhälleliga faktorer
  • Personliga faktorer

Det kan vara närmast omöjligt att skilja en del kategorier åt därför att en sida av en skyddsfaktor t.ex. kan vara genetisk och en annan sida av samma faktor kan vara hälsorelaterad. Man behöver se dessa skyddsfaktorer i sin helhet.

Genetiska faktorer

Det är mycket man kan knyta till generna som i samspel med miljön har stor roll för hur en människas liv, hälsa och möjligheter utvecklar sig. Under denna kategori ska det dock bli så strikt genetiska faktorer som det går.

1. Det är genetiskt bestämt vilken blodgrupp vi har. Vi föds och dör med samma blodgrupp. Det är känt från en rad tidigare globala och lokala sjukdomar att personer med blodgrupp 0 mindre ofta blir smittade, mindre ofta får svåra symtom när de väl blir smittade och mindre ofta avlider när de får svåra symtom. Blodgrupp 0 kan därför ses som en skyddsfaktor. Därmed inte sagt att man kan ta risker för att man vet att man har denna blodgrupp. Blodgruppen är underrepresenterad bland smittade och avlidna men det är fortfarande en ansenlig andel som smittas och råkar illa ut.

2. Det är genetiskt bestämt hur mycket d-vitamin en person tar upp genom normal utevistelse i dagsljus. De flesta i Sverige kan bilda relativt mycket d-vitamin under relativt liten vistelse utomhus. Personer som har sitt ursprung i sydligare länder har en annan kapacitet att bilda d-vitamin och kan därför, när de vistas på platser där det är färre soltimmar och mindre starkt solljus, ha svårt att bilda tillräckligt med d-vitamin för att stärka immunförsvaret.

Skyddsfaktorn innebär därför att personer som bor i Sverige och har lätt att bilda d-vitamin har ett bättre skydd mot smitta av olika slag, inklusive covid-19. Brist på d-vitaminer påverkar immunsystemet negativt. Det handlar framför allt om immunförsvarets omedelbara försvar. Ett överskott av d-vitamin är inte heller bra. D-vitamin som medicinering är inte en skyddsfaktor. Det är bristen man vill komma bort ifrån. De som har så mycket d-vitamin i kroppen som kroppen behöver har ett visst skydd. De som har underskott har ett lägre skydd.

3. Medfödda sjukdomar som kroniska lungsjukdomar och diabetes är inte en fördel. En skyddsfaktor är därför att vara frisk i största allmänhet, att inte ha kroniska sjukdomar. Om man föds med en sjukdom är det inte så mycket man kan göra för att skydda sig. Desto viktigare då att man tillämpar andra skyddsåtgärder.

Ett personligt varumärke

26 apr 2020

Idén om ett personligt varumärket har funnits ganska länge men det är under de senaste tre decennierna som det har blivit en stor fråga. Vad är ett personligt varumärke och hur skiljer det sig från andra varumärken?

Jag ska börja med att sammanfatta vad ett varumärke i bred bemärkelse är och därefter ta upp vad som är specifikt med ett personligt varumärke. Forbes publicerade en artikel om personligt varumärke för ett och ett halvt år sedan och där tar de upp 10 principer för hur man lyckas med ett personligt varumärke. Jag avslutar detta inlägg med att diskutera dessa principer.

Vad är ett varumärke?

Det råder ingen direkt enighet bland forskare och marknadsförare vad ett varumärke är. Det finns en rad förslag och de blir mer och mer komplexa:

1. Ett varumärke är en produkt + förpackningen + "added value"

2. Ett varumärke är ett namn, en symbol, paketering och servicens beryktbarhet

3. Ett varumärke är varje tecken/symbol som gör det möjligt att särskilja en produkt eller tjänst, från ett företag, för att skapa en särskild betydelse för konsumenten som är både materiell och immateriell.

4. Ett varumärke är något som faktiskt har skapat en särskild medvetenhet, beryktbarhet och position på marknaden.

Enligt interbrand.com är tre nyckelord differentiering, identifikation och relation. Dessa vill jag ha med i en definiton men jag vill också klargöra att ett varumärke bebor våra psyken i högre utsträckning än den yttre världen. Jag ska strax ta ett exempel.

Definition:

Ett varumärke är en mental manifestering genom identifiering och en personlig relation som har till syfte att särskilja en person, produkt eller tjänst från andra på marknaden.

Framgångsrik SEO

25 apr 2020

SEO står för Search Engine Optimization eller sökmotoroptimering. Vad som gör att man lyckas med SEO baseras på drygt 200 kända faktorer. Vissa klart mer betydelsefulla än andra.

Framgångsrik SEO bygger på att man känner till alla faktorer och har lyckats lista ut, genom en rad statistiska test och beprövad erfarenhet, vilka som är viktigast så att man inte missar dessa.

Här nedan ska jag ta upp ett framgångsexempel från denna sajt. Den som finner neda genomgång intressant och vill ha hjälp kan kontakta EmSec eller någon SEO-byrå.

Bakgrund

Denna sajt startades i slutet på april 2018. För ungefär ett år sedan när sajten var ett år gammal upptäckte jag att sajtens nyckelord, framgångsfaktorer, rankade högst på en google-sökning. Jag skrev ett inlägg om att framgångsfaktorer.com ligger överst på google. I detta inlägg utmanade jag mig själv att toppa med ett annat sökord som inte är synonymt med domännamnet. Jag valde ut sökordet femfaktormodellen som också är en av mina äldre sidor.

Utmaningen handlade om att ta sig upp på förstasidan, där den för ett år sedan inte låg, och i bästa fall ta sig upp till topp tre. Alla som håller på med SEO vill ranka på topp tre.

Nu, ett år senare, ligger femfaktormodellen på första plats. Mitt löfte för ett år sedan var att berätta vad jag gjorde för att lyckas. Det ska jag gå igenom i grova drag nedan. Jag ska också spekulera kring vad det kan vara för personliga egenskaper som gör att vissa lyckas bättre på SEO än andra. Jag stöter på människor dagligen som har hållt på längre än mig och som ändå inte har lyckats bättre. Vad beror det på?

Krishantering - när det oväntade inträffar

5 apr 2020

Den nuvarande krisen som vi upplever, till följd av spridningen av coronaviruset och utbrottet av sjukdomen covid-19, är en prövning för hela samhället och i hög grad för de organisationer som behöver ställa om sin verksamhet. Karl Weick och Kathleen Sutcliffe har i sin bok Managing the Unexpected skrivit om vad som utmärker de organisationer som bäst klarar en kris.

Jag tar mig friheten att kalla de sex faktorer som författarna lyfter upp för framgångsfaktorer. En kris är sällan en framgång men man kan ta sig igenom den på mer eller mindre framgångsrika sätt och när man har tagit sig ut på andra änden kan man som organisation ha utvecklats till att bli något starkare.

De organisationer som historiskt har klarat sig bäst genom kriser kallar Weick och Sutcliffe för High Reliabiliity Organizations (HRO). De HROs som de har studerat har alla uppvisat sex faktorer som skiljer dem från mindre kris-tåliga organisationer.

Exempel på kriser som de tar upp i boken är naturkatastrofer (orkaner och tsunamin), företagsskandaler (som Enron), olyckor (som rymdfarkoster som exbloderar eller kärnkraftverk som får härdsmälta), terroristattacker (11:e september och liknande attentat i Europa) och epidemier (spridning av nya virus).

Mindfulness

En underliggande faktor som gör att de fem övriga faktorerna hanteras mer framgångsrikt är mindfulness. Jag har skrivit om mindfulness i ett tidigare inlägg på denna blogg och jag har även skrivit om mindfulness på en annan blogg där jag är mer ingående i vad begreppet står för.

Weick och Sutcliffe definierar mindfulness som en rik medvetenhet för att särskilja bland detaljer. De menar också att det handlar om att se helheten, 'the big picture', samtidigt som man kan avgöra vilka detaljer i sammanhanget som är relevanta.

Optimism som framgångsfaktor för karriären

31 jan 2020

I senaste numret av Chef (1/20) tar de upp betydelsen av optimism för befordran. Det är på inget sätt purfärsk forskning som ligger bakom denna artikel men det är ändå spännande att de tar upp en faktor som det inte pratas om så mycket.

Jag ska inledningsvis redogöra för några av nyckelkomponenterna i Chefs artikel. Därefter ska jag kommentera optimism i relation till andra faktorer som har betydelse för befordran och karriären.

Fördelen med att vara optimist

Chef lyfter stress som en problematisk faktor som relateras till optimism. Det visar sig från studier att väldigt många upplever stress i arbetslivet men de som har en optimistisk inställning till situationen har lättare för att hantera stressen.

Optimister är alltså mer motståndskraftiga mot stress. Det är enligt beräkningar fem gånger mindre roligt att optimister drabbas av utmattningssyndrom jämfört med pessimister. Detta kan man i förlängningen se har betydelse för karriären oavsett om det innebär befordran eller ett chefsuppdrag. Mer ansvar innebär ofta mer stress. Det gäller med andra ord att de med ansvar kan hantera stress eller höra till den skara som inte blir stressade så ofta.

Optimism handlar om hur man förhåller sig till det man vill uppnå i livet. Om man har ett mål som man försöker uppnå och det uppstår svårigheter på vägen brukar detta inte störa en optimist särskilt mycket. En pessimist tänker lätt att ett bakslag sätter upp ett definitivt hinder för att uppnå målet. Optimister uppnår sina mål dubbelt så ofta som pessimister.

Som anställd är det känt från en studie att optimister tjänar bättre än pessimistiska kollegor. Däremot har optimistiska entreprenörer mindre inkomster är deras mer pessimistiska motparter. Optimister är mer riskbenägna vilket innebär att det ganska ofta blir fel. Misslyckande hör till för den som är optimism. Utan optimism, å andra sidan, skulle resultatet av många lyckade försök inte existera. Det är med andra ord inte genomgående bra att vara optimist.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Anta det nya årets och det nya decenniets utmaningar för att lyckas ännu bättre.

Du är välkommen att följa Framgångsbloggen under 2020.

 

Vad gör framgångsrika personer över julhelgerna?

14 dec 2019

Är det skillnad på hur framgångsrika personer firar jul och nyår jämfört med mindre framgångsrika personer? Vissa hävdar det. Lynn Taylor som är expert på arbetsliv och karriär har tittat närmare på denna fråga.

Innan du läser vidare bör du ha följande i åtanke:

  • Underlaget är sannolikt baserat på hur det ser ut i USA. Det kan vara annorlunda i Sverige.
  • Många som hör till de mest framgångsrika hör också till överklassen. Det är därför troligt att det är överklassvärderingar som lyser igenom i hur de agerar. Alla framgångsrika personer har inte en överklassbakgrund och avviker därför en aning från nedan beskrivning.

Här nedan följer 10 saker framgångsrika personer gör över sin jul- och nyårsledighet. I vissa fall framgår det också vad mindre framgångsrika personer, men som strävar efter framgång, begår för misstag.

1. Planera tiden

Framgångsrika personer planerar sin ledighet. Det kan verka paradoxalt men de vet av erfarenhet att om de inte bestämmer sig i förväg för vad de ska göra, vilket inkluderar att vila, är risken stor att de drar iväg och gör oplanerade saker som splittrar dem eller tar onödigt mycket energi.

Man får därför se till att planera in tid med familjen. med vänner och tid för sig själv. När man ägnar sig åt återhämtning kan det vara både på egen hand och med andra.

Enligt Taylor har mindre framgångsrika personer en tendens att vara impulsiva. Detta kan vara kostsamt i längden. Håll dig till din plan.

2. Begränsa inslaget av arbete

Om man tvunget ska arbeta när man är ledig (vilket i sig är en paradox) ska det vara ett begränsat inslag av arbete. Ett sätt är att bestämma att arbete enbart får förekomma på måndag och torsdag eller enbart en till två timmar på förmiddagen. Den välplanerade har sett till att allt arbete redan är utfört när ledigheten börjar eller har delegerat arbetet till någon annan.

Mindre framgångsrika personer har en tendens att tro att saker inte blir gjorda utan deras närvaro. Därför är de tillgängliga och dyker ofta upp på jobbet även under ledigheten.

Hur hänger femfaktormodellen ihop med motivation och andra drivkrafter?

20 okt 2019

Femfaktormodellen är en modell över hur fem faktorer tillsammans utgör kärnan av en iindivids personlighet. Dessa fem faktorer korrelerar med andra faktorer som i sin tur påverkar hur vi tänker, drömmer, känner och beter oss.

I detta inlägg ska jag beskriva hur femfaktormodellen hänger samman med motivation och andra drivkrafter. När det gäller andra drivkrafter kan det röra sig om fysiologiska drivkrafter som håller oss vid liv, emotionella drivkrafter som har både med överlevnad och välbefinnande att göra samt andra faktorer som gör att vi t.ex. söker stimulans.

För att spara på utrymmet får den intresserade läsa mer om femfaktormodellen i en längre text som finns på denna sajt. Detsamma gäller en längre text om motivation som finns som ett tidigare inlägg på denna blogg.

De fem faktorerna eller dimensionerna som ingår i femfaktormodellen är:

  • Neurotisk (kallas även emotionellt instabil med motpolen emotionellt stabil)
  • Extrovert (med motpolen introvert)
  • Öppen (för nya erfarenheter med motpolen traditionell)
  • Tillmötesgående (kan även kallas andracentrerad med motpolen självcentrerad)
  • Ordningsam (med motpolen spontan)

Dessa fem dimensioner ska nu relateras till några kända drivkrafter.

Vinnande ledarskap

5 okt 2019

I maj i år kom boken Vinnande ledarskap - att organisera för topprestation inom idrottsklubbar ut. Den bygger på flera års forskning där fokus har varit klubbar inom fyra lagsporter. De utvalda klubbarna har haft en tendens att hålla sig kvar i toppen på ligorna år efter år. Vad är det som gör att dessa lag lyckas medan andra lag typiskt ligger i mitten av tabellen eller åker upp och ned mellan ligorna?

Kärnan i boken går ut på att presentera en rad framgångsfaktorer som är gemensamma för de framgångsrika klubbarna. Författarna vill även göra gällande att andra typer av organisationer som inte håller på med idrott kan dra lärdomar av dessa framgångsfaktorer.

Här nedan ska jag presentera åtta av framgångsfaktorerna tillsammans med rekommendationer för alla som leder en enhet eller organisation. Jag reserverar mig när det gäller denna antagna transfereffekt. En transfereffekt är när något funkar i ett sammanhang och man därför antar att de även funkar i ett annat sammanhang. Forskning visar att det sällan är så. Transfereffekter lyser oftast med sin frånvaro. Ta därför nedan tips med en nypa salt.

Tipsen nedan är riktade mot organisationer som håller på med lagidrott. Där kan vi förvänta oss att de är viktiga. För övriga organisationer kanske de kan fungera men det troliga är att de inte funkar eller att de bara delvis funkar. I det senare fallet får man överväga om man ska lägga tid och energi på att göra något som bara har en liten effekt, när man kan fokusera på andra faktorer.

Kommunikation som framgångsfaktor

26 sep 2019

Alla sociala aktiviteter kräver kommunikation så i någon mening är det en grundläggande och helt nödvändig faktor för att nå framgång. I många teorier och modeller, över välfungerande verksamheter och relationer, finns kommunikation med men det är ofta en oprecis beskrivning av vilken roll kommunikation har och vilken form av kommunikation det rör sig om.

Kommunikationskompetens

För att förstå kommunikation som framgångsfaktor behöver man först titta på de delar av kommunikation som man kan öva upp och bli bättre på. Detta kallas med ett ord kommunikationskompetens. Kommunikationskompetens i sin tur kan delas upp i en rad delkompetenser:

  • Effektivitet
  • Lämplighet
  • Tydlighet
  • Anpassningsbarhet/flexibilitet
  • Konversationsreglering/turreglering
  • Engagemang
  • Empati
  • Etik

Det råder stor enighet hos kommunikationsforskare kring de första två delkompetenserna. De övriga lyfts fram av vissa men inte av andra.

Hur blir man en framgångsrik interimschef?

9 sep 2019

En interimschef är en övergångschef som träder in efter att en ordinarie chef har lämnat sitt uppdrag, ofta med kort varsel, tills en ny ordinarie chef har rekryterats.

Fenomenet interimschef är en utmaning för alla inblandade parter. Den verksamhet som behöver en interimschef står i valet att rekrytera internt för en övergångsperiod eller rekrytera externt. Oavsett vilket man väljer kan det röra sig om ett oprövat kort. Personalen som får en ny närmaste chef för en begränsad tid kan tycka att det är ovant och jobbigt. Den som väljer att ta ett uppdrag som interimschef ställs inför en uppgift som är mer eller mindre ny och risken att misslyckas finns alltid där, särskilt med tanke på att förutsättningarna är extra krävande.

Den fjärde parten som man inte så ofta tänker på är agenten eller förmedlaren av interimstjänsten som ska matcha person med uppdrag. Om de gör ett svagt arbete kan det skada alla inblandade parter och sänka förtroendet för agenten både på kort och lång sikt.

När man ställer frågan hur man blir en framgångsrik interimschef måste man ha med alla bakgrundsfaktorer och omgivande faktorer i beräkningen. Om de som behöver en övergångschef inte specificerar vad de behöver minskar chansen att de träffar rätt. När den som vill ta ett interimsuppdrag säger sig kunna mer än han eller hon egentligen kan måste personen antingen vara beredd att jobba stenhårt för att kompensera för sina brister eller vara beredd på att hen inte får något uppdrag igen.

Förmedlaren av interimstjänster behöver ha goda rutiner och metoder för att bedöma uppdragets karaktär och kandidaternas kompetenser mm. Det är hur precis denna matchning är som avgör hur framgångsrika de är i sitt uppdrag. Det är därför företag som Brightmill gärna visar upp att de har 96 procent nöjda kunder. De har lyckats matcha riktigt bra och de har dessutom en stödfunktion för interimscheferna när de sedan är mitt i sina uppdrag. Detta förbättrar förutsättningarna för interimschefen att lyckas.

En interimschefs framgång hänger alltså inte bara på chefen som person utan på många faktorer runt omkring. När man då tittar på forskning om interimschefskap kan man konstatera att det finns en del att tillgå, dock inte i jämförelse med andra ledarrelaterade forskningsområden, men inga direkta översikter som man kan dra bredare slutsatser från. Det som har studerats handlar ofta om personen som sådan och om relationen till den närmaste omgivningen. Inte så mycket om alla inblandade parter och potentiella påverkansfaktorer.

Jag har i tidigare inlägg presenterat omfattande forskning kring vad som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap. Det är inte så mycket som skiljer framgångsrika ledare som är ordinarie från framgångsrika ledare som är interim. Den stora skillnaden är att en övergångsledare behöver lyckas med allt på kortare tid. En bra matchning från början underlättar i denna utmaning och därtill behöver personen som tar uppdraget ha vissa egenskaper.

Framgångsrika högre studier

17 aug 2019

Jag läste precis en avhandling skriven av en forskare från Nederländerna som handlar om hur man kan förutse vilka presumtiva studenter som kommer att klara sina studier utan problem och vilka som kommer att hoppa av, göra mängder av omexaminationer och trots studielån och många timmars handledning inte kommer att kunna ta ut en examen. Avhandlingen går igenom att flertal teorier och modeller som ligger till grund för verktyg där urval kan göras i ett tidigt skede.

Min första tanke är att det är kostsamt och tidskrävande att hålla svaga studenter under armarna genom en hel utbildning. Många av de svaga studenterna har inte grundläggande läs- och skrivförmåga. Detta i sin tur försvårar deras möjligheter att klara examinationer och ta sig igenom en hel utbildning. Andra är bara studieovana och behöver ett år på sig för att förstå hur det fungerar med högre studier. Ett nytt urvalssystem skulle gallra bort dessa studenter.

Min andra tanke är att det inte finns något system idag, och sannolikt inte i framtiden, som kan göra det perfekta urvalet. Starka studenter kommer att sollas bort trots att de sannolikt kommer att klara högre studier och svaga studenter kommer att bli antagna trots att de inte kommer att klara sina studier. Hur vet jag det? Idag baseras antagning för en stor majoritet av utbildningarna på betyg. Betygen är en hyffsad indikator på hur studenten har klarat sina grundskolestudier och gymnasiestudier. Det säger ganska lite om hur individerna kommer att klara högskolestudier.

En av de bästa faktorerna som grund för en prediktion är om en student kommer från ett akademikerhem där många har vana av att studera på högskola eller universitet. Detta ger unga personer från akademikerhem en stor fördel. Det betyder dock inte att de är de mest motiverade eller kommar att genomföra sina studier med framgång, d.v.s. vara framgångsrika studenter. Ungdomar från studieovana hem har alla möjligheter att bli framgångsrika bara de får lite tid på sig.

Mer personlighetsinriktade faktorer som femfaktormodellen och self-efficacy skulle kunna fungera bättre. Problemet är bara att femfaktormodellen talar om att det finns en statistisk sannolikhet att en student med vissa personlighetsdrag kan klara sina studier med bravur. Det är också sannolikt att några med den "perfekta" kombinationen av personlighetsdrag inte kommer att klara sig. Personlighetsdrag kan visserligen förändras över tid även om det går långsamt men self-efficacy kan förändras ganska snabbt. När en studieovan person plötsligt inser vad det är hen ska åstadkomma och kan göra en bedömning hur detta ska bli möjligt kan studierna börja gå utmärkt.

Vad som leder till framgångsrika studier bygger sannolikt på ett flertal faktorer. Dessa tillsammans kan ge en god bild men det finns inga garantier. Först måste jag klargöra vad som menas med framgångsrika studier. För mig är det att man får med sig kunskaper ut i livet i allmänhet och ut i arbetslivet i synnerhet. Detta är dock svårt att mäta så därför tittar man på lärande respektive betyg. Dessa korrelerar inte alltid vilket kan verka förvånande. Om man lär sig mycket genom sina studier är det ett tecken på att studierna är framgångsrika. Ett annat tecken är om man får bra betyg. Jag ska redovisa båda från ett antal metastudier.

Framgångsrikt ledarskap

29 jul 2019

Får många är det en framgång att hamna i en ledarskapsposition. Ledarskap är ofta förknippat med ett visst anseende. Steget från att bli utsedd till ledare till att vara en bra ledare kan dock vara väldigt långt. Alltför många ledare är tyvärr dåliga och dåliga ledare är något vi starkt ogillar.

Vad det är för faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap har studerat i århundraden. Egentligen har forskare och andra tänkare inte kommit fram till en samsyn. Varje epok har haft sina ideal. Vad som ligger bakom ett gott ledarskap, kan man ändå enas om, är en komplex uppsättning faktorer. Riktigt vilka faktorer som är viktigast råder det oenighet om.

Jag har sett över de metastudier som finns om framgångsrikt ledarskap. Med hjälp av detta underlag kan man se hur starkt inflytande en faktor har i sig. Däremot kan man inte se hur stark den är när den ställs bredvid andra faktorer. För att det ska vara möjligt måste faktorerna ingå i samma studie. Det som presenteras är därför starka faktorer från studier som enbart mäter en eller några få faktorer.

Nedan lista presenterar de viktigaste faktorerna i tre nivåer: primära faktorer, sekundära faktorer och tertiära faktorer. Procentsatsen är en uppskattning på hur starkt inflytande en faktor som mest kan ha. Ingen enskild faktor kan ensam avgöra om man är en bra ledare. Det är en sammanvägd inverkan.

Primära faktorer

1. Kommunikationskompetens (25%)

2. Tydliga mål (20%)

3. Motivera medarbetarna (20%)

4. Ha tillit till medarbetarna (20%)

Det framgår ovan att kommunikationskompetens är den viktigaste faktorn för framgångsrikt ledarskap. Kommunikationskompetens är dock inte en kompetens utan en uppsättning underkompetenser. Från mina egna studier framgår det att följande fyra underkompetenser är viktigast för ledarskap: tydlighet, effektivitet (att vara bra på att förmedla sitt mål), lämplighet (att hålla sig till de sociala reglerna när man kommunicerar) och förmågan att lyssna.

Vägen till hälsa och välbefinnande

14 jul 2019

Vad är det som gör att man har god hälsa och mår allmänt bra? Det finns ingen magisk formel eller gyllene väg men det finns en rad faktorer som kan ha betydelse. Detta vill jag titta närmare på och dela med mig av.

Att ha det allmänt bra i livet hänger samman med generell hälsa och generellt välbefinnande. I detta inlägg görs det ingen åtskillnad på fysisk och psykisk hälsa eftersom brist på båda får individen att må dåligt. Generell hälsa inkluderar alltså båda aspekterna. Välbefinnande är en psykologisk och subjektiv upplevelse. Medan en läkare eller psykiater delvis kan fastslå hälsotillståndet är det individen själv som avgör graden av välbefinnande. Naturligtvis hänger hälsa och välbefinnande samman. Den som har god hälsa upplever i regel en högre grad av välbefinnande än den med svag hälsa. Men välbefinnande bygger inte enbart på hälsa. En människa kan uppleva välbefinnande när hen lyckas med ett uppdrag, hur relationer ser ut eller baserat på lön och karriär. Därför är det väsentligt att skilja hälsa och välbefinnande åt. Båda kan dock ses som indikatorer på det goda livet vilket de flesta av oss ser som eftersträvansvärt. Den som lever ett gott liv har nått en form av framgång i livet.

Hur vi mår och hur tillfreds vi är med tillvaron beror dock inte enbart på yttre omständigheter. Enligt forskarna Sheldon och Lyubomirsky kan man tillskriva den subjektiva upplevelsen av välbefinnande till tre typer av faktorer. Femtio procent beror på genetiska faktorer. Fyrtio procent beror på avsiktliga handlingar, alltså sådant som du vill ska hända och som du faktiskt utför. De återstående tio procenten beror på omständigheter. Som så ofta är det vi får med oss från födseln inte statiska faktorer. De kan förändras under livets gång vilket till viss del beror på vad vi väljer att göra med våra liv.

Det måste finnas mängder med faktorer som bidrar till god hälsa och välbefinnande. Istället för att lista alla potentiella faktorer fokuserar jag på de som har en dokumenterad effekt för ett större flertal. Baserat på en rad metaanalyser har jag ställt samman en lista för god hälsa och en lista för välbefinnande. Faktorerna listas i den ordning de förväntas ha effekt på respektive område. Procentsatsen står för hur stor förväntad effekt de har.

Hur viktiga är dopamin och serotonin för vår framgång?

29 jun 2019

Eftersom forskningen kring Dopamin och Serotonin hela tiden utvecklar den bild som vetenskapen har av vad dessa ämne står för och gör med oss finns det en risk att vanligt folk inte hänger med. Risken är också stor att associationerna till vilka funktioner dessa ämnen har blir ensidiga och förenklade. Det finns nämligen inget enkelt med dessa ämnen var för sig eller hur de samverkar med varandra.

Dopamin har i en omfattande kartläggning relaterats till nyfikenhet, lärande, öppenhet, nya idéer, kreativitet, att se möjligheter snarare än hinder, kognitiva exekutiva funktioner, motivation, belöningar, njutning, upphetsning, reproduktion och motorisk kontroll. Detta är enbart de funktioner som rör nervsystemet. Dopamin som både är en signalsubstans och ett hormon har i det senare fallet inverkan på en rad system utanför hjärnan och nervsystemet.

Serotonin finns främst i det nervsystem som omgärdar mag- och tarmkanalen. Ämnet är där förbundet till regleringen av matspjälkningssystemets aktivitet och är involverat i perceptionen av (ätbara) resurser. Serotonin har också med sociala gruppkonstelationer och social dominans att göra. Ju mer dominant en individ är i en grupp desto högre är halterna av Serotonin i individen. Ju mer undergiven en individ är i gruppen desto lägre är halterna av Serotonin. Serotonin är också inblandat i mänsklig kognition, i minnen och lärande, oro och depression, samt så oförenliga sidor av vårt känsloliv som empati och aggression.

Det visar sig också från en rad studier att Serotonin har med viljestyrka, uthållighet och med att följa en plan att göra. Här får Serotonin en viktig balanserande funktion på Dopamin och dess effekter.

← Äldre inlägg