Skyddsfaktorer i förhållande till Covid-19

Vissa personer verkar ha kommit lindrigt undan genom att de knappt har märkt att de har varit sjunka i Covid-19 men ändå kan test konstatera både smitta och antikroppar. Vad är det som ligger bakom att vissa inte blir smittade, att vissa har milda symtom och att vissa som får svåra symtom klarar sig igenom sjukhusvistelse bättre?

Det finns i dagsläget en del ganska säkra svar och en del troliga bakomliggande faktorer. Det är problematiskt att kalla dessa faktorer för framgångsfaktorer men man kan mycket väl kalla dem skyddsfaktorer.

I detta inlägg ska Covid-19 presenteras i positiva termer i form av en lista med 20 skyddsfaktorer som är mer eller mindre säkra. De ska grupperas efter följande huvudkategorier:

  • Genetiska faktorer
  • Biologiska faktorer
  • Hälsofaktorer
  • Livsstilsfaktorer
  • Beteendefaktorer
  • Sociala och samhälleliga faktorer
  • Personliga faktorer

Det kan vara närmast omöjligt att skilja en del kategorier åt därför att en sida av en skyddsfaktor t.ex. kan vara genetisk och en annan sida av samma faktor kan vara hälsorelaterad. Man behöver se dessa skyddsfaktorer i sin helhet.

Genetiska faktorer

Det är mycket man kan knyta till generna som i samspel med miljön har stor roll för hur en människas liv, hälsa och möjligheter utvecklar sig. Under denna kategori ska det dock bli så strikt genetiska faktorer som det går.

1. Det är genetiskt bestämt vilken blodgrupp vi har. Vi föds och dör med samma blodgrupp. Det är känt från en rad tidigare globala och lokala sjukdomar att personer med blodgrupp 0 mindre ofta blir smittade, mindre ofta får svåra symtom när de väl blir smittade och mindre ofta avlider när de får svåra symtom. Blodgrupp 0 kan därför ses som en skyddsfaktor. Därmed inte sagt att man kan ta risker för att man vet att man har denna blodgrupp. Blodgruppen är underrepresenterad bland smittade och avlidna men det är fortfarande en ansenlig andel som smittas och råkar illa ut.

2. Det är genetiskt bestämt hur mycket d-vitamin en person tar upp genom normal utevistelse i dagsljus. De flesta i Sverige kan bilda relativt mycket d-vitamin under relativt liten vistelse utomhus. Personer som har sitt ursprung i sydligare länder har en annan kapacitet att bilda d-vitamin och kan därför, när de vistas på platser där det är färre soltimmar och mindre starkt solljus, ha svårt att bilda tillräckligt med d-vitamin för att stärka immunförsvaret.

Skyddsfaktorn innebär därför att personer som bor i Sverige och har lätt att bilda d-vitamin har ett bättre skydd mot smitta av olika slag, inklusive covid-19. Brist på d-vitaminer påverkar immunsystemet negativt. Det handlar framför allt om immunförsvarets omedelbara försvar. Ett överskott av d-vitamin är inte heller bra. D-vitamin som medicinering är inte en skyddsfaktor. Det är bristen man vill komma bort ifrån. De som har så mycket d-vitamin i kroppen som kroppen behöver har ett visst skydd. De som har underskott har ett lägre skydd.

3. Medfödda sjukdomar som kroniska lungsjukdomar och diabetes är inte en fördel. En skyddsfaktor är därför att vara frisk i största allmänhet, att inte ha kroniska sjukdomar. Om man föds med en sjukdom är det inte så mycket man kan göra för att skydda sig. Desto viktigare då att man tillämpar andra skyddsåtgärder.

Biologiska faktorer

4. Man kan troligtvis säga att den biologiska åldern är just en biologisk faktor. Detta kan vara den enskilt viktigaste faktorn. Hög ålder är en risk, låg ålder är ett skydd. Yngre personer har ett bättre skydd mot Covid-19.

5. Det biologiska könet kan ha en liten betydelse. Det kan vara en fördel att vara kvinna då kvinnor är underrepresenterade bland allvarligt sjuka och döda till följd av Covid-19.

Hälsofaktorer

6. Att motionera och få i sig en allsidig kost kan vara skyddsfaktorer. Det handlar om att ha en god allmänhälsa. Den som motionerar kan få en ordentlig ventilering i lungorna som kan vara förebyggande mot luftvägsinfektioner (se mer om andningsövningar nedan). Att motionera hjälper dock inte när man väl är smittad. Allsidig kost är bra för att stärka immunförsvaret i förebyggande syfte.

7. Det finns en rad sjukdomar som kan förvärra sjukdomsförloppet av Covid-19. Att vara frisk är därför en skyddsfaktor. Högt blodtryck är i sig inte en riskfaktor, utan ska ses som ett symtom som ingår i sjukdomar som i sin tur är riskfaktorer. Det betyder att lågt eller normalt blodtryck inte är en skyddsfaktor.

Livsstilsfaktorer

Livsstil kan innefatta väldigt mycket. När det gäller relationen till Covid-19 är det dock inte så många livsstilsfaktorer som verkar inverka.

8. Att vara icke-rökare är en skyddsfaktor eftersom rökare löper större risk att bli svårt sjuka.

9. Att vara måttlig med alkohol och droger så att man inte skadar levern eller njurarna är en skyddsfaktor. Ju längre tid man belastar de renande organen desto större risk att dessa organ inte orkar hjälpa kroppen att hålla sig frisk. Detta är en förebyggande faktor.

10. Människor som gillar att vara ensamma skyddar sig själva från smitta och löper därför mindre risk. Att vara introvert är inte helt fel i det här sammanhanget. Att vara extrovert kan vara en riskfaktor om det leder till att man vill festa och umgås nära andra människor.

Beteendefaktorer

11. Infektionen vid Covid-19 sätter sig djupt i lungorna. För att man ska ventilera lungorna ordentligt är det bra att dra några riktigt djupa andetag och hålla andan i någon sekund innan man andas ut. Detta hjälper lungorna och lindrar andningsbesvären. Det kan även lindra ångest. Ångesten kan sätta in när man ska sova och upplever att man inte får tillräckligt med syre. Då är djupandning bra både för syretillsättningen och för att dämpa ångesten.

12. Covid-19 orsakas av droppsmitta. Dropparna som innehåller viruset lämnar kroppen med utandningsluften. Ju kraftigare man andas ut, som när man hostar eller nyser, desto längre färdas dropparna från den som är infekterad. Att skrika eller skratta kan också fungera som sätt att skicka iväg dropparna långt från kroppen. I vanliga fall, särskilt på den här bloggen, är det uppmuntrat att vara glad och skratta. Skratt kan dessvärre sprida viruset längre. Det är med andra ord en skyddsfaktor att inte ha för roligt i närheten av andra.

https://images.staticjw.com/fra/9428/social-distans1.jpg

13. En av de bästa skyddsfaktorerna är att hålla sig så långt ifrån andra att man varken smittar eller smittas via droppar som lämnar munnen eller näsan. Det är detta som menas med social distansering. Eftersom man inte kan förutse när man själv eller andra ska hosta är det bästa att alltid vara på flera meters avstånd när man umgås.

14. Om man får virus på händerna är risken mycket stor att man tar sig själv i ansiktet så att viruset på det viset kommer in i kroppen. Eftersom vi tar oss själva i ansiktet flera gånger i timmen är det bäst att så fort som möjligt tvätta händerna eller använda handsprit. Regelbunden rengöring av händerna är en skyddsfaktor. Att sprita vissa ytor som andra kan ha kommit åt ger också ett skydd.

Sociala och samhälleliga faktorer

15. Covid-19 verkar uppstå i sociala kluster. Sjukdomen sprider sig alltså först inom en grupp. När någon i ett kluster för sjukdomen vidare sprider viruset sig i nästa kluster. Det man ska lära sig av detta är att inte umgås i flera grupperingar, särskilt inte i nya grupperingar där man inte vanligtvis ingår, utan hålla sig till EN mindre grupp. Det är bäst att vara med familjen så mycket som möjligt men när man vill umgås med andra så är den bästa skyddsfaktorn att vara i en stabil grupp som inte har kontakter åt många olika håll.

16. Vissa grupper i samhället har inte fått information kring sätt att skydda sig och vilka restriktioner man ska följa i god tid. En viktig samhällelig skyddsfaktor är därför tidig information till alla grupper inom samhället. Det gäller då att hitta kanaler så att man når ut till alla.

17. Kunskap är en viktig skyddsfaktor. Ju mer man vet om en sjukdom och dess smittvägar desto bättra kan man skydda sig.

18. På en organisationsnivå finns det en rad faktorer som kan skydda gruppen och organisationen. Det handlar om att vara uppmärksam på saker som kan gå fel, ha en motvilja att förenkla och att snabbt kunna ställa om. Dessa inställningar inom en organisation gör att man kan hatera den kris som en smitta inom en organisation kan innebära. Det bästa är dock om man tillämpar de åtgärder som krävs för att förebygga smitta.

Personliga faktorer

19. Att tänka på sig själv kan vara att även tänka på andra. Den som inte vill bli smittad tillämpar de försiktighetsåtgärder som skyddar. Detta i sin tur kan skydda andra från att bli smittade. Det finns dock exempel på situationer där det inte fungerar så bra. När man är smittad utan att veta om det och t.ex. går in i en affär kan man vara den som för in viruset i lokalen genom att ta på saker som andra sedan också tar på. När man sedan går ut ur affären spritar man händerna för att skydda sig själv. Detta hjälper inte andra. Sprita före och efter.

20. Att tänka på andra kan vara ett sätt att tänka på sig själv. Om man månar om att andra inte ska bli smittade kan man också förhindra att man själv blir smittad. Den som spritar sig själv och ytor för att ingen annan ska bli smittad är risken mindre att man själv blir smittad.

Det finns tecken på att ett sjukdomsförlopp kan bli värre om man får virus från flera inom en kort tidsrymd. Genom att hålla distans och sprita händer och ytor när man misstänker att man själv är sjuk minskar man risken att bli sjukare samtidigt som man minskar risken att andra blir sjuka.

Avslutning

Om man ligger i linje med alla 20 skyddsfaktorer ovan är risken för smitta eller ett svårt sjukdomsförlopp betydligt mindre än om man avviker från vissa eller alla.

Den viktigaste skyddsfaktorn är att vara ung. Därefter kommer att man håller distans och tvättar sig. Det finns en del saker som man inte kan kontrollera som vilken blodgrup man har eller hur gammal man är. Det man behöver fokusera på då är de faktorer man kan påverka.

Man får inte glömma att alla, även yngre, kan sprida smittan vidare genom att de tar på varandra och sedan är för nära någon som är i riskzonen. Det finns inga trygga vägar annat än att hålla distans och hålla hygienen.

De kanske viktigaste underliggande skyddsfaktorerna är kunskap och att tänka på andra först. Då ser man till att skydda både sig själv och sin omgivning. Det är en del att tänka på.

Vi har lärt oss en hel del denna vår (2020) och med all lärdom kan vi klara en andra våg bättre och inte minst ett nytt virus som kanske kommer nästa år eller om fem år.

Den som säger "man kan inte vara rädd och leva ett tråkigt liv hela tiden", menar att det inte gör så mycket om man offrar några liv på vägen. Det är just tron på att man själv är odödlig och inte tänker på andra som gör att smitta sprids. Vem vill bära ett antal andra människors död på sitt samvete för att man var slarvig och satte sitt eget hedonistiska behov främst. Lär dig att njuta av det som inte skadar andra.

18 jun 2020