Optimism som framgångsfaktor för karriären

I senaste numret av Chef (1/20) tar de upp betydelsen av optimism för befordran. Det är på inget sätt purfärsk forskning som ligger bakom denna artikel men det är ändå spännande att de tar upp en faktor som det inte pratas om så mycket.

Jag ska inledningsvis redogöra för några av nyckelkomponenterna i Chefs artikel. Därefter ska jag kommentera optimism i relation till andra faktorer som har betydelse för befordran och karriären.

Fördelen med att vara optimist

Chef lyfter stress som en problematisk faktor som relateras till optimism. Det visar sig från studier att väldigt många upplever stress i arbetslivet men de som har en optimistisk inställning till situationen har lättare för att hantera stressen.

Optimister är alltså mer motståndskraftiga mot stress. Det är enligt beräkningar fem gånger mindre roligt att optimister drabbas av utmattningssyndrom jämfört med pessimister. Detta kan man i förlängningen se har betydelse för karriären oavsett om det innebär befordran eller ett chefsuppdrag. Mer ansvar innebär ofta mer stress. Det gäller med andra ord att de med ansvar kan hantera stress eller höra till den skara som inte blir stressade så ofta.

Optimism handlar om hur man förhåller sig till det man vill uppnå i livet. Om man har ett mål som man försöker uppnå och det uppstår svårigheter på vägen brukar detta inte störa en optimist särskilt mycket. En pessimist tänker lätt att ett bakslag sätter upp ett definitivt hinder för att uppnå målet. Optimister uppnår sina mål dubbelt så ofta som pessimister.

Som anställd är det känt från en studie att optimister tjänar bättre än pessimistiska kollegor. Däremot har optimistiska entreprenörer mindre inkomster är deras mer pessimistiska motparter. Optimister är mer riskbenägna vilket innebär att det ganska ofta blir fel. Misslyckande hör till för den som är optimism. Utan optimism, å andra sidan, skulle resultatet av många lyckade försök inte existera. Det är med andra ord inte genomgående bra att vara optimist.

Är optimism medfött eller något vi lär?

Det finns mycket som tyder på att optimism kan vara medfött. Som många personlighetsdrag rör det sig om en mix. Att ha något drag medfött betyder inte att det utvecklas. Omgivningen kan både stimulera ett drag och hålla tillbaka det.

Enligt Martin Seligman, som är en av de främsta forskarna inom positiv psykologi och optimism, är det möjligt att lära sig optimism. I boken Learned Optimism går han igenom vad detta innebär.

Det går alltså att vara medfött pessimistisk eller att vara medfött optimist men ha växt upp under förhållande som har hållit tillbaka optimismen att bli optimist som vuxen. Eftersom optimism inte är genomgående positivt kan det vara bra med erfarenheter av pessimism som man har med sig när man utvecklar sin optimism till en viss grad.

Andra faktorer som har betydelse för karriären

Eftersom Chefs artikel tar upp värdet av att hantera stress, att uppnå mål och att bli befordrad är det intressant att se hur värdefull optimism är som framgångsfaktor jämfört med andra kända faktorer som har en positiv effekt på befordran och karriär.

Baserat på de studier jag har tagit del av är optimism en medelstark faktor när det gäller att lyckas med karriären. I procent är det 10%. Det betyder att av de faktorer som har en känd effekt på karriären har optimism en påtaglig effekt men det finns ett stort utrymme (90%) för en eller flera andra faktorer att ha en inverkan. Vilka faktorer kan det då röra sig om?

Av de faktorer som förväntas ha större inverkan än optimism hittar vi lärande tillsammans med lärandemål som uppskattas ha 10-15% effekt på karriären. Den som är villig att lära sig nytt och sätter upp specifika mål för vad som ska läras har större chanser att komma långt i karriären. Vi hittar även self-efficacy som utgör 15% av förväntad effekt och denna faktorn innebär att man har en god tilltro till sig egen förmåga att uppnå ett mål. Det är som en blandning av bedömning (av både det egna målet och den egna förmågan), kalkyl och motivation.

Ytterligare faktorer är generell intelligens (15%) och generell kognitiv förmåga (15%) som i det senare fallet mer specifikt rör det som kallas exekutiv kognition eller exekutiva förmågor. I båda fallen rör det sig mycket om att kunna göra bedömningar, dra slutsatser och lösa problem. De som klarar detta bra får ofta jobb som de är mycket tillfreds med.

Överst på listan av kända faktorer som har effekt på karriären är kontroll. Jag har presenterat denna faktor förut med innebörden att ha koll på situationen. Man har en god orientering och överblick över läget och vet vad som behöver göras. Kontroll handlar inte om att kontrollera andra utan att ha kontroll över situationen. Uppskattningen är att kontroll har en inverkan på 15% men det kan vara något mer. Det är därför denna faktor listas som högst och viktigast.

Det är bra att vara glad på jobbet, något som är helt separerat från optimism, och det är bra att vara extrovert. Dessa tämligen positiva sidor kan hjälpa oss att komma vidare i karriären. Något viktigare är dock lärande(mål), self-efficacy, intelligens/exekutiv kognition och kontroll.

Man kan tycka att sociala faktorer borde ha en viss inverkan också. Det är inte uteslutet men de har en perifer roll för karriären.

Vi kan nu konstatera att optimism är en viktig faktor för befordran och en tillfredställande karriär. Vi kan också se att vissa andra faktorer är något viktigare. För er som redan är optimister går det bra att fortsätta med det om ni vill komma vidare i arbetslivet. För er som inte är särskilt optimistiska kan det helt klart vara en fördel att utveckla den sidan för att lyckas med karriären men utveckla även andra sidor om de saknas.

31 Jan 2020