Målanpassning – när är det klokt att byta mål?

Att lyckas kräver ibland att vi håller fast vid ett mål trots motgångar. I andra situationer behöver vi ändra planen, flytta fram tidpunkten eller välja ett annat mål. Målanpassning handlar om att ompröva vad vi försöker uppnå när förutsättningarna förändras. Forskningen pekar särskilt på betydelsen för välbefinnandet av att kunna släppa ouppnåeliga mål och engagera sig i nya, meningsfulla mål.

En student har bestämt sig för att bli klar med sin utbildning på tre år. Efter det första året får hon ett omsorgsansvar som tar mycket tid. Hon vill fortfarande ta examen. Frågan är om den ursprungliga tidsplanen fortfarande är rimlig.

En företagare har utvecklat en tjänst som kunderna inte efterfrågar. Han kan fortsätta sälja samma tjänst, förändra erbjudandet eller lägga verksamheten åt sidan. Att arbeta fler timmar är ett alternativ, men det besvarar inte frågan om det är rätt tjänst att arbeta med.

I båda fallen finns ett värdefullt mål och ett behov av att granska förutsättningarna. Exemplen är påhittade, men situationerna är sannolikt bekanta. Hur vet man när det är dags att anpassa sitt mål?

Vad menas med målanpassning?

På denna sajt har jag tidigare skrivit om mål, motivation och uthållighet. Här riktar vi uppmärksamheten mot vad som händer när ett viktigt mål blir svårt eller omöjligt att uppnå.

Carsten Wrosch och hans kollegor skiljer mellan två förmågor. Den ena innebär att minska ansträngningen och släppa sitt engagemang i ett ouppnåeligt mål, på engelska goal disengagement. Den andra innebär att finna, engagera sig i och börja arbeta mot nya mål, goal reengagement (Wrosch et al., 2003).

De behöver inte följas åt. Någon kan ha lätt att avsluta ett projekt men svårt att hitta något nytt att ägna sig åt. En annan hittar nya möjligheter men fortsätter samtidigt att lägga mycket kraft på det gamla målet.

I en bredare bemärkelse kan vi också anpassa vägen mot ett mål. Studenten kanske väljer att studera på deltid. Då behåller hon examensmålet men ändrar tidsramen. Det skiljer sig från att lämna själva utbildningsmålet.

Vad säger forskningen?

Barlow, Wrosch och McGrath (2020) sammanställde resultat från 31 urval. Både förmågan att släppa mål och förmågan att engagera sig i nya hade positiva samband med livskvalitet, men de genomsnittliga sambanden var små: r = 0,08 respektive r = 0,19. Att släppa mål var framför allt kopplat till färre negativa upplevelser. Nya mål hade även samband med positiva upplevelser.

Det är alltså inte stöd för att alla skulle må bättre av att överge svåra ambitioner. Resultaten varierade dessutom mellan grupper och visar inte att ett visst målbyte orsakar ökat välbefinnande.

En nyare metaanalys av Riddell och kollegor (2026) omfattade 235 studier om målanpassning. Forskarna skiljde mellan att släppa mål, engagera sig i nya och anpassa sitt sätt att sträva mot mål. De bedömde den samlade evidensen som låg till måttlig, bland annat eftersom många studier var tvärsnittsstudier och resultaten varierade mycket.

För denna blogg blir en viktig slutsats att välbefinnande och prestation måste hållas isär. Ett samband med högre livskvalitet betyder inte automatiskt bättre betyg, högre lön eller större försäljning. Målanpassning behöver undersökas i förhållande till ett bestämt utfall.

Hålla fast, ändra vägen eller välja om?

Det finns ingen enkel gräns där uthållighet övergår i envishet. Min tidigare granskning av grit visar varför vi behöver vara försiktiga med att göra uthållighet till en allmän förklaring av framgång.

Följande frågor kan användas som ett samtalsunderlag. De utgör inget vetenskapligt test eller någon säker beslutsregel.

  • Vilket mål försöker jag egentligen nå? Är det examen, ett visst yrke eller att avsluta studierna vid en bestämd tidpunkt? Ibland har en tidsplan blivit lika viktig som det ursprungliga syftet.
  • Vad talar för att jag närmar mig målet? Titta på återkoppling och faktiska framsteg. Ett obehagligt försök kan ändå ge lärande. Upprepad aktivitet behöver däremot inte betyda att resultatet kommer närmare.
  • Vad skulle behöva förändras? Det kan handla om en annan strategi, mer kunskap, hjälp eller bättre arbetsvillkor. Finns dessa möjligheter?
  • Vad kostar fortsättningen? Räkna också med vad som får mindre utrymme: återhämtning, relationer eller andra viktiga åtaganden.
  • Vilka alternativ är värda att undersöka? Ett nytt mål kan vara ett mindre steg eller en annan användning av det man redan lärt sig.

Förutsättningarna finns också runt omkring oss

Tilltro till den egna förmågan är relevant när vi bedömer en utmaning. Men studentens omsorgsansvar försvinner inte för att hon blir mer självsäker. En ändrad studietakt, ekonomiskt stöd eller avlastning kan behöva diskuteras innan hon beslutar om utbildningen.

På samma sätt bör ett arbetslag kunna ompröva ett projekt tillsammans med den som bestämmer över resurserna. Om uppdraget ligger fast men bemanningen minskar behöver någon ta ställning till vad som faktiskt är genomförbart. Det blir missvisande att enbart efterfråga större motivation hos medarbetarna.

Att anpassa mål kräver därför ibland gemensamma beslut. Frågan om kontroll och handlingsmöjligheter är central: vad kan jag påverka själv, vad behöver vi förändra tillsammans och vad behöver jag förhålla mig till?

Att ta med sig

Målanpassning kan innebära att behålla målet men ändra vägen, eller att släppa det och söka något annat meningsfullt. Forskningen ger skäl att undersöka denna förmåga närmare, särskilt i relation till välbefinnande. Den ger ingen generell uppmaning att ge upp. När vi bedömer om en anpassning är klok behöver vi väga samman målets värde, möjligheten att nå det, kostnaderna och de alternativ som faktiskt finns.

Forskningskällor

Barlow, M. A., Wrosch, C., & McGrath, J. J. (2020). Goal adjustment capacities and quality of life: A meta-analytic review. Journal of Personality, 88(2), 307–323. https://doi.org/10.1111/jopy.12492

Riddell, H., Sedikides, C., Sivaramakrishnan, H., Wan, P., Maltagliati, S., Jackson, B., Thøgersen-Ntoumani, C., Gucciardi, D. F., & Ntoumanis, N. (2026). A meta-analytic review and conceptual model of the antecedents and outcomes of goal adjustment in response to striving difficulties. Nature Human Behaviour, 10, 317–332. https://doi.org/10.1038/s41562-025-02312-4

Wrosch, C., Scheier, M. F., Miller, G. E., Schulz, R., & Carver, C. S. (2003). Adaptive self-regulation of unattainable goals: Goal disengagement, goal reengagement, and subjective well-being. Personality and Social Psychology Bulletin, 29(12), 1494–1508. https://doi.org/10.1177/0146167203256921

22 okt. 2026