Vinnande ledarskap

I maj i år kom boken Vinnande ledarskap - att organisera för topprestation inom idrottsklubbar ut. Den bygger på flera års forskning där fokus har varit klubbar inom fyra lagsporter. De utvalda klubbarna har haft en tendens att hålla sig kvar i toppen på ligorna år efter år. Vad är det som gör att dessa lag lyckas medan andra lag typiskt ligger i mitten av tabellen eller åker upp och ned mellan ligorna?

Kärnan i boken går ut på att presentera en rad framgångsfaktorer som är gemensamma för de framgångsrika klubbarna. Författarna vill även göra gällande att andra typer av organisationer som inte håller på med idrott kan dra lärdomar av dessa framgångsfaktorer.

Här nedan ska jag presentera åtta av framgångsfaktorerna tillsammans med rekommendationer för alla som leder en enhet eller organisation. Jag reserverar mig när det gäller denna antagna transfereffekt. En transfereffekt är när något funkar i ett sammanhang och man därför antar att de även funkar i ett annat sammanhang. Forskning visar att det sällan är så. Transfereffekter lyser oftast med sin frånvaro. Ta därför nedan tips med en nypa salt.

Tipsen nedan är riktade mot organisationer som håller på med lagidrott. Där kan vi förvänta oss att de är viktiga. För övriga organisationer kanske de kan fungera men det troliga är att de inte funkar eller att de bara delvis funkar. I det senare fallet får man överväga om man ska lägga tid och energi på att göra något som bara har en liten effekt, när man kan fokusera på andra faktorer.

Åtta tips för att bli ett högpresterande lag

1. Se till att arbetsmiljön, träningsanläggningar och andra faciliteter är av högsta klass. En god arbetsmiljö och goda förutsättningar är grundläggande för framgång. Det gäller även arenor där man genomför sina matcher.

För andra organisationer kan man tänka på att ha ändamålsenliga lokaler som piggar upp snarare än tröttar ut. Gruppera inte medarbetare i för stora grupper. Tre till fyra personer per rum får anses tillräckligt.

2. Att få en enhet att kännas som ett kollektiv istället för en gruppering av individer är en nyckelfaktor. Underliggande faktorer som anses ligga bakom ett vi är att hitta en balans mellan individ och kollektiv. Som ledare ser man individen men man fokuserar också på vad kollektivet tillsammans ska åstadkomma. Värderingar och mål lyfts fram som viktiga faktorer.

För andra organisationer gäller att visa på värdet av god arbetsgemenskap och god återkoppling. Klargör vilken roll och uppgift var och en har i enheten och vad konsekvenserna blir om individen inte fullgör sin del.

3. Nöt in rutiner och värden så att de sitter som en självklarhet för alla. Individen ska inte behöva tänka efter om den gör rätt utan det ska ske nästan automatiskt.

För andra organisationer handlar det om att ha välfungerande rutiner och att inidividen ska veta vad som behövs för att nå verksamhetsmål och produktiosmål.

4. En förutsättning för att bli bäst är att vilja bli bäst. Det kan man uppnå genom att titta på vad som kan bli bättre både på gruppnivå och på individnivå. En vinst man delar tillsammans känns särskilt belönande och inspirerande.

För andra organisationer finns inte alltid en självklar vilja att bli bäst men det kan finnas en vilja att bli bättre. De organisationer som vill bli bättre på det de gör har större chanser att bli det. Med en öppen och positiv organisationskultur kan man nå ett läge där många försöker att prestera på en högre nivå.

5. Total koncentration, som ofta är vägen till flow, eftersträvas genom att dels skapa en trygg och lustfylld miljö men också att sätta upp utmaningar på rätt nivå och en tilltro på den egna förmågan.

För andra organisationer handlar det å ena sidan om att få lov att misslyckas och å andra sidan om att få arbetsro. Att få lov att misslyckas kallas med ett annat ord för psykologisk trygghet. Arbetsro får man när det inte finns störande moment som gör att koncentrationen inte kan hållas mer än korta perioder. Att vara fokuserad, få rätt utmaningar och att tappar uppfattningen om tid och rum är definitionen av flow. Här återkommer vikten av att man inte sitter för många tillsammans för då finns hela tiden en risk för störmoment. De flesta mår bäst av att få sitta själva och vid särskilda projekt sitta tillsammans.

6. En framgångsrik idrottsklubb har goda relationer med omvärlden. Det handlar om att ge tillbaka till dem som stöttar en. För att ett lag ska kunna prestera på topp gäller det att publiken ger sitt stöd. Om publiken är missnöjd med hur kubben agerar kan de till och med visa sitt missnöje under en match. Detta får naturligtvis inte hända.

Alla organisationer har externa intressenter. För andra organisationer än idrottsklubbar gäller det att ha en öppen dialog och få värdefull input. Detta kallas också public relations. Goda relationer med omvärlden och externa intressenter är viktigt.

7. Pengar är ett medel, inte ett mål. De klubbar som har som mål att få in mycket pengar har missat vad sporten går ut på. För att uppnå de sportliga mål man har satt upp behöver man pengar som medel.

För andra organisationer är det värdefullt att tänka på att verksamheten har en särskild målsättning och den är inte att tjäna pengar utan att producera något eller erbjuda vissa tjänster eller kunskaper. Ibland behöver man glömma pengarna och tänka på att arbetet ska ha inslag av lustfylldhet, meningsfullhet och glädje.

8. Se potentialen i individerna. För klubbar handlar det om att se den talang en individ har och stödja individens utveckling så att denna stannar i klubben och bidrar till laget som helhet. Det gäller också att vara öppen för vilka kompetenser som behövs i laget och eventuellt värva eller träna fram dessa kompetenser.

För andra organisationer handlar det om att se medarbetarens potential och hjälpa till att förädla denna potential så att den kommer organisationen till del samtidigt som individen känner att hen är viktig för verksamheten.

Slutkommentarer

För mig som har ägnat flera år åt framgångsfaktorer respektive framgångsrikt ledarskap är inget av ovan tips särskilt spännande. Tipsen presenteras heller inte som renodlade framgångsfaktorer. Under vissa punkter ovan bakas flera stora framgångsfaktorer ihop medan det under andra punkter är svårt att se att det finns någon framgångsfaktor alls.

För den som ännu håller på att sätta sig in i olika framgångsfaktorer eller sätta sig in i vad ledarskap innebär kan det finnas en del att reflektera över i ovan punkter. Fundera på vad du gör idag och vad du ännu inte gör. Överväg om det du inte gör kan ha så stora effekter att du borde göra det. Läs på och prata med någon mentor.

En tankeställare är att om detta är vad som krävs för att leda ett topplag kan man fråga sig vad de som leder elitlag på en mellannivå (i mitten av tabellen) gör eller inte gör. Vad är det de missar?

Vad har du för kommentarer eller erfarenheter av hur topplag leds?

5 okt 2019