Framgångsrikt ledarskap

Får många är det en framgång att hamna i en ledarskapsposition. Ledarskap är ofta förknippat med ett visst anseende. Steget från att bli utsedd till ledare till att vara en bra ledare kan dock vara väldigt långt. Alltför många ledare är tyvärr dåliga och dåliga ledare är något vi starkt ogillar.

Vad det är för faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt ledarskap har studerat i århundraden. Egentligen har forskare och andra tänkare inte kommit fram till en samsyn. Varje epok har haft sina ideal. Vad som ligger bakom ett gott ledarskap, kan man ändå enas om, är en komplex uppsättning faktorer. Riktigt vilka faktorer som är viktigast råder det oenighet om.

Jag har sett över de metastudier som finns om framgångsrikt ledarskap. Med hjälp av detta underlag kan man se hur starkt inflytande en faktor har i sig. Däremot kan man inte se hur stark den är när den ställs bredvid andra faktorer. För att det ska vara möjligt måste faktorerna ingå i samma studie. Det som presenteras är därför starka faktorer från studier som enbart mäter en eller några få faktorer.

Nedan lista presenterar de viktigaste faktorerna i tre nivåer: primära faktorer, sekundära faktorer och tertiära faktorer. Procentsatsen är en uppskattning på hur starkt inflytande en faktor som mest kan ha. Ingen enskild faktor kan ensam avgöra om man är en bra ledare. Det är en sammanvägd inverkan.

Primära faktorer

1. Kommunikationskompetens (25%)

2. Tydliga mål (20%)

3. Motivera medarbetarna (20%)

4. Ha tillit till medarbetarna (20%)

Det framgår ovan att kommunikationskompetens är den viktigaste faktorn för framgångsrikt ledarskap. Kommunikationskompetens är dock inte en kompetens utan en uppsättning underkompetenser. Från mina egna studier framgår det att följande fyra underkompetenser är viktigast för ledarskap: tydlighet, effektivitet (att vara bra på att förmedla sitt mål), lämplighet (att hålla sig till de sociala reglerna när man kommunicerar) och förmågan att lyssna.

En bra ledare kommunicerar inte bara tydligt utan formulerar också tydliga mål för verksamheten. Därefter gäller det att kunna motivera medarbetarna att arbeta i riktning mot detta mål. När de väl arbetar är det viktigt att visa tillit till sina medarbetare och inte försöka detaljstyra eller kontrollera. När medarbetarna känner att de har sin ledares tillit mår de bättre och presterar bättre.

Sekundära faktorer

5. Tillit till ledaren (15%)

6. Kontroll (15%)

7. Emotionell intelligens (10%)

8. Glädje (10%)

Det är nästan lika viktigt att följarna känner tillit till sin ledare som att ledaren känner tillit till medarbetarna. Ömsesidig tillit är centralt. Ledaren behöver också ha en känsla av kontroll. Det betyder inte att kontrollera situationen utan att känna att man har koll på läget. För detta krävs att man är väl insatt i verksamheten och har den insyn som behövs.

Daniel Goleman har hävdat att emotionell intelligens är den viktigaste faktorn för framgångsrikt ledarskap. Den är i alla fall en av de viktigaste faktorerna. Viktigare än generell intelligens. Att vara emotionellt intelligent innebär att kunna identifiera sina egna och andras känslotillstånd och att kunna reglera sina egna och andras känslouttryck. Här kan det vara till hjälp att sprida glädje bland medarbetarna. Det visar sig vara en framgångsfaktor.

Tertiära faktorer

9. Extrovert (5-9%)

10. Ordningsam (5-8%)

11. Öppenhet (5-7%)

12. Generell intelligens (5-7%)

De fyra faktorer som grupperas som tertiära faktorer har alla en inverkanseffekt på mindre än 10% men mer än 5. Inom femfaktormodellen förekommer fem personlighetsdimensioner och forskningen visar att fyra av dem har betydelse för framgångsrikt ledarskap. Viktigast är det extroverta personlighetsdraget. Människor följer gärna personer som är sociala och energiska. Den näst viktigaste faktorn är ordningsamhet tätt följt av öppenhet för nya erfarenheter. Den fjärde faktorn, som dock inte platsar på listan, är att vara emotionellt stabil. Det har visat sig värdefullt att ledare kan hålla sig emotionellt stabila och lugna när det är oroligt i omvärlden.

Den sista tertiära faktorn är generell intelligens. Det finns gott om studier som visar att intelligens spelar in för att blir en framgångsrik ledare. I jämförelse med många av de andra faktorerna ovan är intelligens en av de mindre betydelsefulla. Det viktiga i sammanhanget är att förstå att den har betydelse. Problemet med intelligenta ledare är att de inte förstår vad deras följare förstår och inte förstår. De tror att deras följare förstår men i de fall de inte gör det är det svårt att få följarna med sig. I sådana fall är det bättre att vara lika smart som sina följare och kunna kommunicera och motivera istället.

Jag lägger till tre bonusfaktorer som också har betydelse (5%) enligt metastudier:

13. Kognitiva förmågor

14. Socialt kapital (nätverkande)

15. Kommunicera tydlig roll

Inom termen kognitiva förmågor ryms vanligtvis resonerande, slutleding, problemlösning, bedömning och beslutsfattande. Dessa förmågor är värdefulla för en ledare. Det hör till vardagen att bedöma situationen, fatta beslut och lösa problem.

Socialt kapital handlar om tillit och ömsesidighet men när det gäller ledarskap handlar det främst om att nätverka. En god nätverkande ledare är en mer framgångsrik ledare.

Slutligen är det viktigt för medarbetarna att veta vilken roll de har. Medarbetare som är osäkra på sin roll gör ett sämre arbete. När ledaren tydligt kommunicerar varje medarbetares roll mår medarbetaren bättre och presterar bättre.

Att hävda att framgångsrikt ledarskap bygger på 15 faktorer är att förenkla det hela. Ovan faktorer har betydelse för ledarskapet. Ibland stor betydelse. Det finns dock fler faktorer, särskilt sådana faktorer som har med organisationen och organisationens kultur att göra. Händelser och klimatet i det omgivande samhället spelar in. Styrelsens och ägarnas direktiv spelar in.

Den som vill utveckla sig själv för att bli en bättre ledare kan ta en allvarlig funderare på ovan 15 faktorer. De har betydelse.

Är det något du vill lägga till eller dra ifrån?

29 jul 2019