Vad är en framgångsfaktor?

Det kanske är på sin plats att jag på en blogg om framgångsfaktorer beskriver lite mer ingående vad som menas med framgångsfaktor. Som jag ser det finns det i grunden två sorters framgångsfaktorer.

Den första sorten är de faktorer som gör att man lyckas med en uppgift eller med ett uppdrag. Denna sorts faktorer är områdesspecifika. De kan vara svaret på hur man blir en framgångsrik artist eller hur man lyckas att få ett team sammansvetsat. Vissa menar nämligen att det kan finnas en uppsättning faktorer som gör att man lyckas som artist nästan oberoende av vem man är innan man blev artist. På ett liknande sätt finns det de som menar att det finns en uppsättning faktorer som får en grupp att fungera under normala förhållanden och vad det är som får en grupp att fungera under extraordinära omständigheter. Eftersom det finns gott om forskning och mycket erfarenhet som kan ge svar på frågor kring dessa finns det anledning att ta det på allvar.

Den andra sortens framgångsfaktorer är personbundna. De svarar på frågan vilka faktorer som krävs för att just jag ska lyckas i livet i allmänhet eller inom något särskilt område i synnerhet. Det finns en hel del forskning om detta också men det är något svårare att omsätta i praktik.

Oavsett vilka av ovan sorters faktorer man är intresserad av gäller det att ta hänsyn till vad som är nutillståndet, var befinner vi oss nu, och vad som är måltillståndet. För att veta hur man ska lyckas måste man veta vara man startar och vad man startar med. Därifrån kan man ana vad som krävs för att förändra tillståndet till det man vill uppnå. Med detta sagt finns det allmänna faktorer som gör det möjligt att ta sig från A till B. Det handlar om en förmåga att bedöma och en förmåga att utföra. Dessa förmågor är i de flesta fall framgångsfaktorer för utan dem är man förhållandevis vilsen.

När man pratar om framgångsfaktorer är det också viktigt att tänka på hur stark effekt de möjligtvis kan ha. Det är väldigt sällan man kan uträtta något som bara bygger på en faktor. Inte ens så enkla saker som att bre en smörgås föregås av endast en faktor. Ta bara frågan om det är en smörgås för att du är hungrig nu eller för att du kommer att bli hungrig senare. Vilken av faktorerna får dig att bre smörgåsen? Vad ligger bakom att du väljer just den brödskiva som du väljer? Beror det på att du bara har en sorts bröd hemma eller beror det på vad du är sugen på just nu eller beror det på vad du tänker är mest nyttigt? Beror dina val på när på dygnet du brer smörgåsen? Beror dina val på om du är hemma, om du är hos en vän, om du är hos dina föräldrar eller hos din partner? Tar du på en smörsort som är fet eller lätt? Är den extrasaltad eller osaltad? Beror dina val på att du tycker en variant är särskilt god eller på att du vill ha något nyttigt. Beror det på om du har hög eller låg ämnesomsättning? Sammantaget finns det en rad faktorer som avgör hur din smörgås till slut blir. När du funderar på det och försöker uppskatta hur stor andel varje faktor spelar in på slutresultatet blir det svårt att säga att en faktor står för 90 procent och de andra tillsammans står för 10 procent. De flesta faktorerna har en ganska liten inverkan och ingen har en särskilt stor.

Om man skulle betrakta uppgiften att bre en smörgås som en stor händelse i livet skulle man få en lista av faktorer som ledde till ett lycka utfall. Vissa av dessa faktorer är så små att det är svårt att säga att de hade någon effekt alls. Det hade blivit en smörgås även utan den faktorn. Problemet är var man ska sätta gränsen. Jag har valt att sätta gränsen vid 4-5 procents inverkan. Det betyder att om alla faktorer som har en avgörande inverkan påverkar mist fyra procent av utfallet har vi 20 till 25 faktorer att hantera. Det är görbart. Om de flesta faktorerna har endast en procents inverkan skulle vi kunna ha upp emot 100 faktorer att hantera. Fortfarande görbart men betydligt mer osäkert och krångligt.

Hur kommer man då fram till att en faktor har 4-5 procents inverkan. Om man gör en korrelationsstudie och ser att två faktorer samvarierar, till en så pass hög grad att slumpen är utesluten, behöver man ha en gräns för hur hög denna samvariation bör vara. Ett värde för korrelation ligger mellan 0 och 1 (eller mellan 0 och -1). Vid värdet 0 finns det ingen relation mellan faktorerna. Vid värdet 1 är relationen fullständig. När en av faktorerna förändras sker det en lika stor förändring i den relaterade faktorn. Det senare är mycket mer ovanligt än ett värde på 0. När man talar om statistisk analys bedömer man att en korrelationskoefficient mellan 0.1 och 0.3 är svag, en mellan 0.3 och 0.5 är medelstark och allt över 0.5 (ibland 0.6) betraktas som stark har man ett rimligt intervall att arbeta med. Om man bara har tillräckligt mycket data räcker det med 0.1 för att relationen ska betraktas som faktisk och allt annat än slump. För att vara på den säkra sidan bör man gå upp till 0.2 för att kunna tala om en samvariation som rimligtvis kan ha en effekt. Den effekt som avses är den andel mellan de två faktorerna som helt överlappar. När detta överlapp är 4 procent motsvarar det en korrelationskoefficient på 0.2 och när detta överlapp är 5 procent motsvarar det en korrelationskoefficient på 0.223. Här någonstans bör man ligga för att kunna tala om något bestående.

Med detta sagt är en framgångsfaktor en faktor som har en påtaglig inverkan på en annan önskvärd faktor till den grad att den önskvärda faktorn förverkligas/fullbordas. Om man för enkelhetens skull antar att den önskvärda faktorn är högsta betyg i engelska blir en framgångsfaktor en faktor som utan tvivel bidrar till detta önskade betyg med en effekt som minst består av 4 procent. Detta betyder att andra faktorer tillsammans utgör de övriga 96 procenten av den totala effekt som krävs.

De som tror på fjärilseffekten skulle säga att det inte behövs så mycket som en effekt på 4 procent för att leda till en förändring, önskad eller ej, utan att det kan vara en mycket liten skillnad i utgångsläge som startar en stor uteffekt. Detta må vara helt sant men då måste en rad andra faktorer vara på plats för att en liten förändring ska leda till ett eskalerande förlopp. Fjärilseffekten uppstår inte i ett vakuum utan i ett sammanhang där flera aspekter inverkar. Fjärilseffekten kommer ifrån bilden att en fjäril som fladdrar med sina vingar i Peking kan skapa en förändring i luftflödet som gör att det några dygn senare uppstår en storm i New York. Vi kan med andra ord inte förutse vilka små skillnader som kan få stora effekter. I denna bild kan vi ändå vara säker på en rad saker. Vi vet att det hela tiden pågår luftströmmar och förändringar av luftens rörelser över hela världen. Dessa rörelser måste ingå i fjärilseffekten för att något över huvud taget ska uppstå i andra änden. Vi kan också räkna med att värmen från solen alltid kommer att ha en inverkan så länge den lyser även om någon del av processen sker där solens strålar inte når fram. Vi har också jordens rotation att ta hänsyn till osv. Ju mer vi vet om alla dessa faktorer som inverkar desto lättare är det att förstå hur det är möjligt för en liten förändring att få stor effekt.

Poängen med att tala om framgångsfaktorer är att det finns någon form av systematik i dem och att man till någon grad kan förutse vad som kan komma att hända. Det är därför jag ställer som minimikrav att effekten bör vara 4 procent för då kan man tala om någon form av systematik och stabilitet hos en faktor i förhållande till en annan faktor. Utan någon form av stabilitet är vi väldigt nära slumpen och då är det svårt att avgöra om det finns någon påverkan över huvud taget.

Nästa steg för mig är att titta på en medelstark korrelation som bör ha en effekt kring 15-16 procent. En effekt på 16 procent motsvarar en korrelationskoefficient på 0.4. Faktorer som samvarierar så väl med varandra märks om de avlägsnas eller om de förändras. Om man tänker sig att den ena faktorn är högsta betyg och den faktor vi vill titta närmare på är god fysisk hälsa skulle det mycket väl kunna vara så att avsaknaden av fysisk hälsa skulle göra det omöjligt att nå högsta betyg. Om fysisk hälsa har så stor effekt som 16 procent kan det vara den avgörande skillnaden som gör att betyget går från det högsta till det näst högsta om hälsan sviktar vid nästa testtillfälle. Vilken sluteffekten blir beror naturligtvis på hur mycket hälsan sviktar. Vid hjärtstillestånd blir det inget betyg alls. Vid högt blodtryck kan det ha en viss effekt. Vid 0.5 graders kroppstemperatur över det normala kanske effekten är så liten att den inte märks eller så är det denna faktor som gör att man inte kan tänka riktigt klart i slutet av testtiden.

Jag kallar alltså alla faktorer som har minst 4 procent effekt för framgångsfaktorer. Eftersom vissa av dessa är starkare har jag valt att kalla framgångsfaktorer som har minst 15 procent effekt för spetsfaktorer. För varje enskilt område finns det bara ett fåtal spetsfaktorer. Kanske rör det sig om ca fem stycken. Det är möjligt att det finns extremt kraftfulla faktorer som har en effekt på mellan 25 och 50 procent. När man kommer till en så stor effekt kan det röra sig om en eller max två inom varje område. Jag känner till några få faktorer som har minst 25 procent effekt. Tillit har 25 procent effekt på att lyckas som företagare. Kommunikationskompetens har 25 procent effekt på ledarskap. KASAM (en känsla av sammanhang) har en effekt på 25 procent på hälsa och välbefinnande. Alla dessa är spetsfaktorer med extra kraft.

Det finns några få faktorer som har en stor inverkan på flera områden i livet. Tillit och kommunikationskompetens som jag just nämnde är två exempel på detta. Tillit är en spetsfaktor inom fem områden: arbetslivet, team, företagande, ledarskap och relationer. Kommunikationskompetens är en spetsfaktor inom fyra områden: Utbildning, arbetslivet, ledarskap och relationer. Nu pratar vi om framgångsfaktorer som kan göra stor skillnad inom flera områden i livet vilket också innebär att en människa som kan bygga tillit och som har hög kommunikationskompetens kan lyckas med flera saker och därmed vara mer tillfreds med sitt liv i stort. Av detta skäl kallar jag de unika spetsfaktorer som har inverkan på flera områden för kraftfaktorer. En kraftfaktor är en framgångsfaktor med sort F.

Att identifiera spetsfaktorer och kraftfaktorer kan vara förhållandevis enkelt eftersom man med en viss systematik för eller senare stöter på dem. Det är svårare att upptäcka de faktorer som gör en skillnad i människors liv till den grad att de mer eller mindre genomsyrar hur människors liv tar sig uttryck i termer av att lyckas eller ej. Några få forskare har försökt hitta de faktorer som har en genomgripande men relativt svag och samtidigt långsiktig verkan. Med hjälp av mina kriterier att kräva minst 4 procents effekt och de åtta områden i livet som jag har undersökt har jag hittat tre faktorer som har en inverkan på alla åtta områden och ytterligare tre faktorer som har en inverkan på sju av dessa åtta områden. Dessa sex (eller sju) faktorer kallar jag breddfaktorer. De är framgångsfaktorer som har en bred och långsiktig inverkan på våra liv i stort.

Människor som har kontroll över sin livssituation, som har ett högt socialt kapital (i sitt sociala sammanhang), som har en hög grad av målmedvetenhet och ordningsamhet, tillit (ömsesidig), mål (tydliga för sådant man vill uppnå), self-efficacy och emotionell intelligens har högre chans att lyckas i livet med:

  • Utbildningar
  • Arbetslivet
  • Ingå i framgångsrika team
  • Starta företag
  • Leda organisationer
  • Ha välmående och konstruktiva relationer
  • Ha god hälsa och välbefinnande
  • Ha pengar (lön/insatt kapital) över genomsnittet

Det finns säkert fler områden i livet som kan påverkas av dessa sju framgångsfaktorer. Bara det faktum att de har en effekt på så många områden gör dem unika. Möjligtvis har jag missat några faktorer men samtidigt kan det inte vara så många fler.

I mitt tycke, som beteendevetare mm, kan dessa sju faktorer säga rätt så mycket om vad det är som får vårt sociala liv att fungera. Att lyckas i livet innebär nästan alltid att göra det i ett socialt sammanhang. Därför säger dessa faktorer något om det sociala livet och det sociala samspelet. Det är denna arena vi behöver förstå för att verkligen lyckas.

Du som läser detta kanske vill veta vad det är som gör att man kan delta framgångsrikt i uthållighetstävlingar eller hur man kan vinna i schack. Jag skulle säga att flera av breddfaktorerna spelar roll men samtidigt finns det ett flertal spetsfaktorer som gäller för den specifika uppgiften som man bör leta efter. En framgångsfaktor är helt enkelt en faktor som du själv kan vara bärare av men oavsett det behöver den vara gångbar i en given situation. Det är det senare som utmärker framgångsfaktorer. De är specifika. För dig som gillar de mer allmänna faktorerna är det bara att läsa mina sidor om spetsfaktorer, kraftfaktorer och breddfaktorer.

Vad skulle du säga utmärker en framgångsfaktor?

 

13 jul 2018