Blogg

Livspusslet - vad är viktigast?

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden med en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är.

Några tankar kring detta?

Åtta egenskaper framgångsrika människor har gemensamt

28 jul 2018

Richard St. John gick ur gymnasiet med ett lågt medelbetyg. Han hamnade nästan av en tillfällighet inom industridesign och det visade sig att han älskade att designa. Efter några år inom design gick han vidare i karriären och startade han ett företag som hjälper andra företag med sin marknadskommunikation. På en resa till ett TED-talk där han skulle prata om sitt framgångsrika arbete fick han frågan av en tonårig tjej som satt bredvid honom på planet hur man blir framgångsrik. Trots att han vid den tid hade nått en viss framgång kunde han inte svara på frågan. Därför bestämde han sig för att intervjua 500 framgångsrika personer och sammanställa svaren. Han intervjuade även ett stort antal "vanliga" människor för att titta på skillnaderna. Efter ett omfattande analysarbete ledde det hela till åtta egenskaper som ligger till grund för framgång och en bok där han beskriver hur det hela fungerar.

Vad är en framgångsfaktor?

13 jul 2018

Det kanske är på sin plats att jag på en blogg om framgångsfaktorer beskriver lite mer ingående vad som menas med framgångsfaktor. Som jag ser det finns det i grunden två sorters framgångsfaktorer.

Den första sorten är de faktorer som gör att man lyckas med en uppgift eller med ett uppdrag. Denna sorts faktorer är områdesspecifika. De kan vara svaret på hur man blir en framgångsrik artist eller hur man lyckas att få ett team sammansvetsat. Vissa menar nämligen att det kan finnas en uppsättning faktorer som gör att man lyckas som artist nästan oberoende av vem man är innan man blev artist. På ett liknande sätt finns det de som menar att det finns en uppsättning faktorer som får en grupp att fungera under normala förhållanden och vad det är som får en grupp att fungera under extraordinära omständigheter. Eftersom det finns gott om forskning och mycket erfarenhet som kan ge svar på frågor kring dessa finns det anledning att ta det på allvar.

Den andra sortens framgångsfaktorer är personbundna. De svarar på frågan vilka faktorer som krävs för att just jag ska lyckas i livet i allmänhet eller inom något särskilt område i synnerhet. Det finns en hel del forskning om detta också men det är något svårare att omsätta i praktik.

Sanningen om betyg?

9 jul 2018

Det pågår diskussioner och debatter om att ge betyg till yngre elever än vi har i Sverige idag. Vissa hävdar att det ökar motivationen och andra menar att det är bra för utveckling och lärande. Någon säger att det danar karaktären. Kanske är det allt på en gång. Sällan diskuteras betygens effekter på sikt och i vilken mån de är framgångsfaktorer för att lyckas i livet. Det diskuteras inte heller särskilt ofta vad betyg står för. Jag ska kort säga något om det sista och sedan ägna lite mer utrymme åt effekterna.

Self-efficacy eller tilltro till sin egen förmåga

4 jul 2018

Det finns vissa ord i engelskan som har fått global spridning på grund av framgångsrik forskning men som saknar bra översättning. När vi då ska använda innebörden av dessa ord får det bli utan översättning. Self-efficacy är ett typiskt sådant ord. Det handlar dessutom om ett väldigt spännande fenomen.

'Efficacy' betyder ungefär förmåga att uträtta något specifikt. Förbundet med detta ord finns dels self-efficacy och collective effiacy. I det första fallet handlar det om vad en individ uträttar och i det andra fallet vad en grupp uträttar. Fokus i detta inlägg ligger på self-efficacy. En vanlig definition lyder:

Self-efficacy är att ha en tilltro till sin egen förmåga att nå ett särskilt mål.

Glad midsommar

22 jun 2018

Den här bloggen handlar huvudsakligen om att göra saker lite bättre. Man kan lätt få uppfattningen att det handlar om effektivisering och rationalisering som ofta är ledord vid omorganisering. Den som tror det får tänka om. Det finns så mycket forskning som pekar på vikten av att vila, av att ha roligt och av att njuta. Vi blir aldrig mer effektiva än återhämtningen emellan insatserna tillåter.

Se därför till att just vila, ha roligt och njut nu när det är midsommar.

Glad midsommar!

Socialt kapital och nätverkande

9 jun 2018

När jag var lite drygt 20 år och höll på med musik fick jag upprepade gånger höra att talang är mindre viktigt än kontakter i branschen. Är det inte tillräckligt att spela in bra låtar och skick upp en "demo" till ett skivbolag? Om man är bra nog får man väl kontrakt? Det tog ett tag för mig att acceptera att man inte får kontrakt baserat på hur duktig man är på att skriva och spela musik utan baserat på andra faktorer. Snart märkte jag hur man kunde bära sig åt för att lyckas. Det handlade om att nätverka och träffa rätt personer. När man väl har träffat rätt personer ska man bygga upp goda relationer med dessa. Långt senare lärde jag mig om betydelsen av socialt kapital.

 

The 7 Habits of Highly Effective People

2 jun 2018

Tidskriften Forbes utnämnde år 2002 boken The 7 Habits of Highly Effective People till en av de tio mest inflytelserika böckerna om företagande och organisering någonsin. Boken är skriven av Stephen R. Covey i slutet av 1980-talet. Om man inte har läst boken kan man lätt bli nyfiken på vad det är för speciellt med just denna bok. Det är precis vad jag ska titta lite närmare på nu.

 

Motivation - en drivkraft för att lyckas

29 maj 2018

Motivation har inte studerats särskilt länge. Det är först de senaste decennierna som forskare har börjat ta betydelsen av motivation på allvar. Någonstans under 1960-talet började man titta närmare på motivation och konstaterade att det sannolikt rör sig om två sorters motivation. En inre motivation och en yttre motivation. Den inre motivationen kommer från individen själv och är ofta kopplad till individens intresse för ämnet. Att få göra det men är intresserad av och det man tycker är kul är en belöning i sig. Det behövs inte några lockande medel. Yttre motivation är istället kopplat till erbjudanden om belöningar, pengar, godis, beröm. Moroten är en sinnebild för yttre motivation. Själva görandet är inte gott nog utan det är vad man får när man har avslutat sin uppgift som man får det men eftersträvar.

 

Ger ledarskapsutbildningar önskad effekt?

24 maj 2018

Har du eller någon bekant gått på en ledarskapsutbildning och ställt frågan om kursen verkligen ger något? Det är många, globalt, som ställer sig den frågan och har en tveksam inställning till hela fenomenet. Då kan det vara bra att veta att det har utförts en hel del studier kring detta och att en forskargrupp har gjort en metaanalys där de går igenom alla kända studier för att se vilka generella tendenser som finns. Metaanalysen finns publicerad i en artikel i Journal of Applied Psychology (december 2017).

 

Tillit - en framgångsfaktor att lita på

21 maj 2018

Tillit är en helt unik framgångsfaktor. Det är få områden i livet där tillit inte spelar en stor roll för att man ska lyckas. Om man utgår ifrån mina typer av framgångsfaktorer så utmärker sig tillit i samtliga fall. Tillit är en spetsfaktor i fem av åtta studerade områden vilket också gör tillit till en kraftfaktor. Tillit är den främsta kraftfaktorn då den är den enda som har en inverkan på minst femton procent på fem områden. Därtill är tillit en breddfaktor som har en inverkan på sju av åtta områden. Det verkar finnas mycket få studier som undersöker relationen mellan tillit och rikedom. Från dessa studier går det inte att säga något om vilken betydelse tillit kan ha. I de övriga sju områdena är tillit en tydlig framgångsfaktor. Efter de tre breddfaktorer som har inverkan på alla åtta områden är tillit dem främsta av de som har inverkan på sju områden. Den genomsnittliga inverkan som tillit har är 16.5 procent. Ingen annan breddfaktor har så hög inverkan.

 

 

Omgiven av idioter?

8 maj 2018

Många har läst Thomas Eriksons bok Omgiven av idioter. Det boken verkar ha blivit känd för är de fyra personlighetstyperna och färgbeteckningarna som de har: det röda beteendet, det gula beteendet, det gröna beteendet och det blå beteendet. Erikson är öppen med att han har hämtat inspirationen från Hippokrates som levde för ungefär 2400 år sedan. Han har också hämtat inspiration från Aztekerna som levde i Mexiko fram till 1500-talet som enligt Erikson utgick ifrån de fyra elementen. Allt detta kan man läsa om i kapitel 18. Hur många har gjort det?

 

 

Rikedom - vilka faktorer ligger bakom?

6 maj 2018

För några dagar sedan var det en person i Sverige som vann en jackpot på 208 miljoner. Att blir rik genom en lottovinst är relativt ovanligt. Det beror på tur och det är få som har en sådan tur. Det är heller inget som ligger inom vinnarens kontroll. Det bara händer. De flesta som är rika är det på grund av en annan slags tur. Tur som helt eller delvis vilar på individens kontroll. Om man t.ex. förbereder marken väl för att plantera ett äppelträd följt av en längre tids skötsel av trädet har man tur som får frukt. Så har det gått till för de flesta som är rika. De har lagt grunden i ett tidigt skede och tagit hand om sina investeringar och relationer tills de ger utdelning. Till slut bär det frukt och något år kan det ge tillbaka riktigt mycket.

Glädje - positiv psykologi och framgångsfaktorer

5 maj 2018

Sedan intåget av positiv psykologi som en vetenskapsgren 1998 har det poppat upp en rad böcker och artiklar om glädje. En av dem, The Happines Advantage av Shawn Achor, har fått mycket uppmärksamhet och inspirerat företagsledare som Richard Branson. Problemet som jag ser det är att innehållet i boken saknar en god vetenskaplig grund. Det är mer av antaganden än om sådant vi faktiskt vet om glädje.

Ordningsamhet - ett personlighetsdrag

1 maj 2018

Enligt femfaktormodellen, som jag har skrivit mer utförligt om i en längre text, finns det fem personlighetsdrag som vi alla har mer eller mindre av. Ett av dessa drag kallas på engelska conscientiousness. Ganska svårt att uttala. Därtill ganska svårt att översätta till svenska. Conscientiousness betyder ungefär plikttrogenhet. Innehållet i detta personlighetsdrag lutar dock mer mot ordningsamhet. En ordningsam person är förutom plikttrogen också välorganiserad, hårt arbetande, ambitiös, uthållig och punktlig. Ytterligare ett ord som passar in på dessa människor är att de är målmedvetna. Detta personlighetsdrag har även en motpol som vi kan kalla spontan. En spontan person gör vad som faller in för stunden. En spontan person – som en motsats till ordningsam – är försumlig, oorganiserad, mållös, lat och kommer nästa alltid för sent till utsatt möte. Det låter inte särskilt smickrande men det är svårt att vara spontan och målmedveten samtidigt. Däremot är det är lätt att vara spontan och bekymmersfri. ”Vi tar det sen…” är standardkommentaren när det handlar om att planera för framtiden.

← Äldre inlägg