Blogg

Framgångsrika team - betydelsen av psykologisk trygghet

13 okt 2018

Google genomförde ett flerårigt internt forskningsprojekt (projekt Aristoteles med start 2012) för att ta reda på vad som utmärkte framgångsrika och innovativa team. De upptäckte att framför allt två faktorer fungerade som gemensamma nämnare bland de 180 team som ingick i studien.

Först fann de att effektiva och innovativa grupper fördelade talarturerna jämt mellan gruppens medlemmar. Medlemmarna har med andra ord en god turregleringskompetens samtidigt som det finns en kultur i gruppen att ge alla utrymme. Tystlåtna så väl som pratsamma ska få komma till tals. Detta visade sig viktigt för att allas idéer och kritik av andras idéer skulle komma fram på ett fruktsamt sätt.

Den andra avgörande och förmodligen viktigaste faktorn kallas psykologisk trygghet (eng. psychological safety). Termen psykologisk trygghet har sitt ursprung i 1960-talet då organisations- och ledarskapsforskarna Edgar Schein och Warren Bennis såg ett stort värde i att medarbetare skulle bli mindre defensiva i gruppdiskussioner. Skälet till att många är återhållsamma eller defensiva är att de inte känner sig trygga i gruppen och avsaknaden av trygghet gör att de varken bidrar med misslyckade idéer eller lyckade idéer.

Psykologisk trygghet innebär alltså ett gruppklimat där tilliten är hög och där människor både vågar kommunicera halvfärdiga idéer och öppet granska och kritisera ogenomtänkta så väl som genomtänkta idéer. Det finns med andra ord en hög tolerans för att misslyckas vilket medför att fler delar med sig och fler tar utrymme. En av de främsta forskarna i världen när det gäller team och psykologisk trygghet, Professor Amy Edmondson, menar att ledare kan agera och kommunicera på ett sådant sätt att teamen börjar öppna sig och bli mindre defensiva. Ledare för team uppmanas att:

  • Vara tillgängliga för sina teammedlemmar och få medlemmarna med sina respektive kunskaper att möjliggöra att alla kan lära av varandra.
  • Vara uppriktiga med sina begränsningar inom olika kunskapsområden. Det hjälper om alla vågar visa att de inte kan känna till allt. Tanken är att var och en ställer frågor när de inte förstår och att detta ska vara en standard och självklarhet.
  • Visa att de själva kan begå misstag och att det är okej att medlemmarna begår misstag.
  • Visa att de värdesätter medlemmarnas bidrag till gruppen. När detta blir uppenbart är det troligare att alla delar med sig av idéer och kritik.
  • Värdesätta misstag som möjligheter att lära istället för att peka ut den som begår misstaget. Kritik av idéer är till för att förbättra misslyckade idéer så väl som lyckade idéer. Inte att förkasta misslyckade förslag.
  • Använda en direkt kommunikation, d.v.s. att inte linda in den verkliga avsikten i förskönande och vaga ord. Detta möjliggör att man kan ta emot återkopplingen och förbättra det man försöker uppnå istället för att tveka kring vad som behöver göras.
  • Sätta upp tydliga gränser. Gränserna ska indikera vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Tydliga gränser skapar trygghet.
  • Regelbrott ska bemötas tydligt och kraftfullt. Den som begår ett regelbrott ska hållas ansvarig för sina handlingar.

Det är i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna vågar sikta högt. Det är i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna har tillit till varandra och öppnar sig för varandra. Det är i team med hög psykologisk trygghet som även misslyckanden värdesätts. Det är, slutligen, i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna lär och är framgångsrikt innovativa tillsammans.

Det projekt som bedrevs av Google och den forskning som har utförts av Edmondson behöver inte nödvändigtvis vara representativ. Därför tittar jag närmare på all forskning som går att få tag på om psykologisk trygghet. Här framträder två aspekter värda att notera.

1. Psykologisk trygghet är en framgångsfaktor både för team och för medarbetare generellt.

2. Psykologisk trygghet är en kraftfaktor som har inverkan på två av livets områden i en relativt hög grad. Det går inte att bortse från denna faktor när man ska förstå hur framgång och innovation på arbetsplatsen uppnås.

Projekt Aristoteles landade i att psykologisk trygghet är den främsta faktorn när det gäller att lyckas som ett team. Den samlade forksningen understryker värdet av psykologisk trygghet men man kan tydligt se att samarbetsförmåga, motivation av olika slag, tydliga mål och kreativitet är lika viktiga faktorer för team. Ännu viktigare faktorer är tillit och att vara tillmötesgående som person (det är bra att ha flera sådana personer i teamet).

Sammantaget kan man säga att psykologisk trygghet ligger på top nio av generella faktorer som bidrar till att medarbetarna på en arbetsplats gör ett bra arbete och på top sju över faktorer som bidrar till att team är framgångsrika. En mycket viktig faktor med andra ord.

Att nätverka sig till framgång

24 sep 2018

Hur stor roll spelar nätverk och kontakter för att ta sig fram i arbetslivet? Stor betydelse om man får tro Caroline Tovatt som har genomfört en avhandlingsstudie i ämnet. Det är troligare att man frågar någon man känner om personer som har sökt en tjänst än att enbart gå på meriter på papper. Inom nätverket som en rekryterare känner finns de som kan lägga goda vitsord för en viss person eller i värsta fall talar illa om någon. Detta kan ofta väga tyngre än om en person verkligen är lämplig för tjänsten.

Är detta så konstigt? Egentligen inte. Det kanske inte är rättvist men det är så vi går tillväga när vi vill känna att vi gör goda val. Nätverk fungerar inte enbart som informationsbärare och informationsförsörjning utan som de nätverkandes bästa möjligheter. De personer som är duktiga nätverkare har bättre möjligheter att komma vidare i karriären än de som har små nätverk.

Kanske kan man tycka att det är bättre att den som är bäst lämpad för en uppgift ska utföra den, särskilt i vårt komplexa samhälle där den som pratar bäst för sig inte behöver vara den som är bästa utföraren. Samtidigt vet vi att många innovationer har fallit platt för att den som har kommit på en smart lösning inte kan tala för den och därför får innovationen inget erkännande och spridning. Att ha en viss social kompetens och ett nätverk som kan backa upp en är av betydelse.

Nätverkande hänger samman med socialt kapital. Socialt kapital skapas genom att vara pålitlig och hjälpsam inom nätverket. Man kan alltså inte bara mingla runt och göra sig känd och hörd för att dra nytta av ett nätverk. Man behöver vara trovärdig och genuint intresserad av sin omgivning för att betraktas som någon andra vill tala väl om. Det finns istället en risk att människor ser igenom de som nätverkar på ett ytligt sätt. Dessa personer kan man komma att tala mindre väl om när det är dags att söka en ny tjänst.

Balansgången i nätverkandet är viktigt. Nätverka för att du är intresserad av människor och tror att det finns ett ömsesidigt utbyte. Var villig att ställa upp för andra innan du väntar dig att andra ska ställa upp för dig.

I ett tidigare inlägg har jag försökt att reda ut vad den samlade forskningen har att säga om nätverkande och socialt kapital. Det visar sig att denna faktor är viktig i livet i stort, en så kallad breddfaktor. Att nätverka och bygga upp ett social kapital har inverkan på väldigt många av livets områden som att man lyckas i karriären, att man har god hälsa, goda relationer och en ackummulerad rikedom. På sikt är socialt kapital en av de viktigaste faktorerna.

Underskatta inte social kapital och nätverkande men vänta dig inte snabba förändringar. Det sociala kapitalet verkar lite då och då hela livet.

Varma män - mer värda?

1 sep 2018

Pär Löfstrand som är doktor i psykologi vid Mittuniversitetet har genomfört en studie där deltagarna ska värdera vad som ska ge mer i lönekuvertet för andra. De fick 5000 kronor att fördela på fyra personer med olika egenskaper. De egenskaper som belönades mest vara hög kompetens (inom ett relevant område får vi gissa) och en varm personlighet bland män. Det första är väntat medan det andra framstår som aningen anmärkningsvärt.

Livspusslet - vad är viktigast?

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden med en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är.

Några tankar kring detta?

Åtta egenskaper framgångsrika människor har gemensamt

28 jul 2018

Richard St. John gick ur gymnasiet med ett lågt medelbetyg. Han hamnade nästan av en tillfällighet inom industridesign och det visade sig att han älskade att designa. Efter några år inom design gick han vidare i karriären och startade han ett företag som hjälper andra företag med sin marknadskommunikation. På en resa till ett TED-talk där han skulle prata om sitt framgångsrika arbete fick han frågan av en tonårig tjej som satt bredvid honom på planet hur man blir framgångsrik. Trots att han vid den tid hade nått en viss framgång kunde han inte svara på frågan. Därför bestämde han sig för att intervjua 500 framgångsrika personer och sammanställa svaren. Han intervjuade även ett stort antal "vanliga" människor för att titta på skillnaderna. Efter ett omfattande analysarbete ledde det hela till åtta egenskaper som ligger till grund för framgång och en bok där han beskriver hur det hela fungerar.

Vad är en framgångsfaktor?

13 jul 2018

Det kanske är på sin plats att jag på en blogg om framgångsfaktorer beskriver lite mer ingående vad som menas med framgångsfaktor. Som jag ser det finns det i grunden två sorters framgångsfaktorer.

Den första sorten är de faktorer som gör att man lyckas med en uppgift eller med ett uppdrag. Denna sorts faktorer är områdesspecifika. De kan vara svaret på hur man blir en framgångsrik artist eller hur man lyckas att få ett team sammansvetsat. Vissa menar nämligen att det kan finnas en uppsättning faktorer som gör att man lyckas som artist nästan oberoende av vem man är innan man blev artist. På ett liknande sätt finns det de som menar att det finns en uppsättning faktorer som får en grupp att fungera under normala förhållanden och vad det är som får en grupp att fungera under extraordinära omständigheter. Eftersom det finns gott om forskning och mycket erfarenhet som kan ge svar på frågor kring dessa finns det anledning att ta det på allvar.

Den andra sortens framgångsfaktorer är personbundna. De svarar på frågan vilka faktorer som krävs för att just jag ska lyckas i livet i allmänhet eller inom något särskilt område i synnerhet. Det finns en hel del forskning om detta också men det är något svårare att omsätta i praktik.

Sanningen om betyg?

9 jul 2018

Det pågår diskussioner och debatter om att ge betyg till yngre elever än vi har i Sverige idag. Vissa hävdar att det ökar motivationen och andra menar att det är bra för utveckling och lärande. Någon säger att det danar karaktären. Kanske är det allt på en gång. Sällan diskuteras betygens effekter på sikt och i vilken mån de är framgångsfaktorer för att lyckas i livet. Det diskuteras inte heller särskilt ofta vad betyg står för. Jag ska kort säga något om det sista och sedan ägna lite mer utrymme åt effekterna.

Self-efficacy eller tilltro till sin egen förmåga

4 jul 2018

Det finns vissa ord i engelskan som har fått global spridning på grund av framgångsrik forskning men som saknar bra översättning. När vi då ska använda innebörden av dessa ord får det bli utan översättning. Self-efficacy är ett typiskt sådant ord. Det handlar dessutom om ett väldigt spännande fenomen.

'Efficacy' betyder ungefär förmåga att uträtta något specifikt. Förbundet med detta ord finns dels self-efficacy och collective effiacy. I det första fallet handlar det om vad en individ uträttar och i det andra fallet vad en grupp uträttar. Fokus i detta inlägg ligger på self-efficacy. En vanlig definition lyder:

Self-efficacy är att ha en tilltro till sin egen förmåga att nå ett särskilt mål.

Glad midsommar

22 jun 2018

Den här bloggen handlar huvudsakligen om att göra saker lite bättre. Man kan lätt få uppfattningen att det handlar om effektivisering och rationalisering som ofta är ledord vid omorganisering. Den som tror det får tänka om. Det finns så mycket forskning som pekar på vikten av att vila, av att ha roligt och av att njuta. Vi blir aldrig mer effektiva än återhämtningen emellan insatserna tillåter.

Se därför till att just vila, ha roligt och njut nu när det är midsommar.

Glad midsommar!

Socialt kapital och nätverkande

9 jun 2018

När jag var lite drygt 20 år och höll på med musik fick jag upprepade gånger höra att talang är mindre viktigt än kontakter i branschen. Är det inte tillräckligt att spela in bra låtar och skick upp en "demo" till ett skivbolag? Om man är bra nog får man väl kontrakt? Det tog ett tag för mig att acceptera att man inte får kontrakt baserat på hur duktig man är på att skriva och spela musik utan baserat på andra faktorer. Snart märkte jag hur man kunde bära sig åt för att lyckas. Det handlade om att nätverka och träffa rätt personer. När man väl har träffat rätt personer ska man bygga upp goda relationer med dessa. Långt senare lärde jag mig om betydelsen av socialt kapital.

 

The 7 Habits of Highly Effective People

2 jun 2018

Tidskriften Forbes utnämnde år 2002 boken The 7 Habits of Highly Effective People till en av de tio mest inflytelserika böckerna om företagande och organisering någonsin. Boken är skriven av Stephen R. Covey i slutet av 1980-talet. Om man inte har läst boken kan man lätt bli nyfiken på vad det är för speciellt med just denna bok. Det är precis vad jag ska titta lite närmare på nu.

 

Motivation - en drivkraft för att lyckas

29 maj 2018

Motivation har inte studerats särskilt länge. Det är först de senaste decennierna som forskare har börjat ta betydelsen av motivation på allvar. Någonstans under 1960-talet började man titta närmare på motivation och konstaterade att det sannolikt rör sig om två sorters motivation. En inre motivation och en yttre motivation. Den inre motivationen kommer från individen själv och är ofta kopplad till individens intresse för ämnet. Att få göra det men är intresserad av och det man tycker är kul är en belöning i sig. Det behövs inte några lockande medel. Yttre motivation är istället kopplat till erbjudanden om belöningar, pengar, godis, beröm. Moroten är en sinnebild för yttre motivation. Själva görandet är inte gott nog utan det är vad man får när man har avslutat sin uppgift som man får det men eftersträvar.

 

Ger ledarskapsutbildningar önskad effekt?

24 maj 2018

Har du eller någon bekant gått på en ledarskapsutbildning och ställt frågan om kursen verkligen ger något? Det är många, globalt, som ställer sig den frågan och har en tveksam inställning till hela fenomenet. Då kan det vara bra att veta att det har utförts en hel del studier kring detta och att en forskargrupp har gjort en metaanalys där de går igenom alla kända studier för att se vilka generella tendenser som finns. Metaanalysen finns publicerad i en artikel i Journal of Applied Psychology (december 2017).

 

Tillit - en framgångsfaktor att lita på

21 maj 2018

Tillit är en helt unik framgångsfaktor. Det är få områden i livet där tillit inte spelar en stor roll för att man ska lyckas. Om man utgår ifrån mina typer av framgångsfaktorer så utmärker sig tillit i samtliga fall. Tillit är en spetsfaktor i fem av åtta studerade områden vilket också gör tillit till en kraftfaktor. Tillit är den främsta kraftfaktorn då den är den enda som har en inverkan på minst femton procent på fem områden. Därtill är tillit en breddfaktor som har en inverkan på sju av åtta områden. Det verkar finnas mycket få studier som undersöker relationen mellan tillit och rikedom. Från dessa studier går det inte att säga något om vilken betydelse tillit kan ha. I de övriga sju områdena är tillit en tydlig framgångsfaktor. Efter de tre breddfaktorer som har inverkan på alla åtta områden är tillit dem främsta av de som har inverkan på sju områden. Den genomsnittliga inverkan som tillit har är 16.5 procent. Ingen annan breddfaktor har så hög inverkan.

 

 

Omgiven av idioter?

8 maj 2018

Många har läst Thomas Eriksons bok Omgiven av idioter. Det boken verkar ha blivit känd för är de fyra personlighetstyperna och färgbeteckningarna som de har: det röda beteendet, det gula beteendet, det gröna beteendet och det blå beteendet. Erikson är öppen med att han har hämtat inspirationen från Hippokrates som levde för ungefär 2400 år sedan. Han har också hämtat inspiration från Aztekerna som levde i Mexiko fram till 1500-talet som enligt Erikson utgick ifrån de fyra elementen. Allt detta kan man läsa om i kapitel 18. Hur många har gjort det?

 

 

← Äldre inlägg