Self-efficacy eller tilltro till sin egen förmåga

Det finns vissa ord i engelskan som har fått global spridning på grund av framgångsrik forskning men som saknar bra översättning. När vi då ska använda innebörden av dessa ord får det bli utan översättning. Self-efficacy är ett typiskt sådant ord. Det handlar dessutom om ett väldigt spännande fenomen.

'Efficacy' betyder ungefär förmåga att uträtta något specifikt. Förbundet med detta ord finns dels self-efficacy och collective effiacy. I det första fallet handlar det om vad en individ uträttar och i det andra fallet vad en grupp uträttar. Fokus i detta inlägg ligger på self-efficacy. En vanlig definition lyder:

Self-efficacy är att ha en tilltro till sin egen förmåga att nå ett särskilt mål.

Om du har en låg self-efficacy är din tilltro att nå det specifika målet lågt. Om du har en hög self-efficacy har du hög tilltro. I många situationer finns den en risk att man har en hög tilltro då man missbedömer svårighetsgraden i det som ska uträttas. Tänk dig ett barn som aldrig har hoppat hopprep och ser andra barn hoppa. För de andra barnen som har tränat på att hoppa hopprep ett bra tag går det lätt och det ser därför lätt ut. När man observerar uppfattar man inte svårigheten i att hoppa hopprep så därför överskattar man sin egen förmåga. Då händer en av två saker. Det första alternativet är att man ger upp för att det kräver för mycket för att lyckas. Det andra alternativet är att man verkligen vill lära sig att hoppa hopprep och därför ihärdigt fortsätter att träna tills det går tämligt felfritt.

Self-efficacy är ett komplext fenomen. Det bygger på flera komponenter varav några är väl formulerade:

1. Identifiera ett mål och hur det kan uppnås.

2. Bedöma svårighetsgraden av det som ska utföras.

3. Bedöma sin egen förmåga i förhållande till det som ska utföras.

4. Vilja klara det som ska utföras genom att ha tillräckligt mycket motivation.

5. Ha tillräckligt med uthållighet för att nå ända fram till målet när det visar sig krävande.

Av dem som har låg self-efficacy har vissa missbedömt minst en av ovan komponenter till sin nackdel medan andra tämligen korrekt inser att uppgiften är för svår i förhållande till den egna förmågan. Av dem som har hög self-efficacy har vissa missbedömt minst en av ovan komponenter till sin fördel (vilket är en falsk uppfattning eftersom det kommer att visa sig vara till deras nackdel) medan andra helt korrekt anser sig ha vad som krävs både när det gäller den egna förmågan och uthålligheten att nå ända fram trots motgångar.

Av dessa fyra varianter är det enbart de som helt korrekt har en hög self-efficacy som också har möjlighet att nå framgång. Den forskning som finns att tillgå indikerar starkt på att self-efficacy är en av de viktigaste framgångsfaktorerna.

Inom utbildningsområdet har self-efficacy studerats flitigt. Det visar sig att förmågan helt oberoende av varandra kan ha en stor inverkan på lärande och en stor inverkan på betyg. Sambandet mellan ett omfattande lärande och höga betyg är inte så starkt som vissa tror. Därför är det betydelsefullt att self-efficacy kan leda till både omfattande lärande och till höga betyg. Skillnaden är att man i det första fallet har ett lärandemål, d.v.s. att man vill lära sig något specifik som är målet med en aktivitet eller process, och i det andra fallet har ett prestationsmål som innebär att lära sig för att framstå som duktig. I det senare fallet är lärandet sekundärt medan att framstå som duktig är primärt. När man lär sig av detta skäl är risken större att man glömmer vad man har lärt sig. Däremot har man dokumenterat höga betyg vilket man kan påminna sig om med jämna mellanrum.

Self-efficacy är också välstuderat inom arbetslivet. Individer med hög self-efficacy presterar bättre på jobbet, de är mer innovativa, de har högre lön och de har bättre karriärmöjligheter. Av dessa har self-efficacy störst effekt på innovation och karriär. Inom ytterligare ett arbetsrelaterat område visar sig self-efficacy ha lika stor inverkan som för innovation och karriär, nämligen för att team ska lyckas. Här spelar både self-efficacy och collective efficacy (team-efficacy) roll. Ju högre self-efficacy respektive team-efficacy desto större är chanserna att teamet ska nå sitt mål (med bravur).

Att starta och driva ett företag kräver också self-efficacy. Här är det väldigt viktigt att identifiera rätt mål, bedöma sin förmåga och att ha uthålligheten. Många som startar småbolag ger upp för tidigt för att de inte har den höga grad av self-efficacy som krävs. Om det visar sig att företaget blir så stort att ägaren behöver agera ledare har self-efficacy även betydelse för ledarskapet. De få studier som finns tyder på att ledarens self-efficacy har effekt på både ledarskapet och följarskapet. Just för att antalet studier är så få är det bäst att vara sparsam med slutsatserna. Vi kan så här långt anta en liten effekt mellan self-efficacy och ledarskap.

Även om man inte tror det eller det är det första man tänker på så har self-efficacy betydelse även för våra nära relationer och för hälsa/välbefinnande. Effekten är medelstark mellan self-efficacy och relationer respektive välbefinnande och lite svagare för hälsa. Hittills har sju livsområden och flera underområden, faktiskt alla som har mätts, haft ett positivt samband till self-efficacy. Det åttonde och sista området, som är rikedom, har dock inga kända kopplingar. Det kan kanske bero på att rikedom inte egentligen är ett mål i sig utan en bieffekt av något annat man gör med framgång eller något man fått genom arv eller spelvinster.

Efter denna genomgång kan man konstatera att self-efficacy är en spetsfaktor för flera av de listade områdena och blir som en följd av detta en kraftfaktor. Slutligen är self-efficacy en breddfaktor då den genomgående i livet har effekt på det mesta vi gör.

Enligt mannen som först pekade ut vikten av self-efficacy, Albert Bandura, handlar det inte om ett personlighetsdrag vi föds med utan om en förmåga som vi kan utveckla. Alla som vill nå större framgång i livet bör utveckla sin self-efficacy, med vetskapen om att det går.

4 jul 2018