Sanningen om betyg?

Det pågår diskussioner och debatter om att ge betyg till yngre elever än vi har i Sverige idag. Vissa hävdar att det ökar motivationen och andra menar att det är bra för utveckling och lärande. Någon säger att det danar karaktären. Kanske är det allt på en gång. Sällan diskuteras betygens effekter på sikt och i vilken mån de är framgångsfaktorer för att lyckas i livet. Det diskuteras inte heller särskilt ofta vad betyg står för. Jag ska kort säga något om det sista och sedan ägna lite mer utrymme åt effekterna.

I politiska debatter, bland annat, pratas det om hur viktiga betyg är. Betyg leder till si och betyg leder till så. Det sägs mindre om vad ett betyg står för. Eftersom ett betyg i väldigt korta drag är en bokstav eller en siffra måsten den i sin tur stå för något som är mer informationsrikt. Vad står ett VG, ett A eller en 7:a för? Även om det finns riktlinjer för vad varje betyg ska stå för finns den ett visst tolkningsutrymme vilket leder till att betygsättande lärare kan ge olika betyg för samma insats. Detta är ett grundproblem. Det kan till och med förekomma inom samma skola eller utbildning. Nästa problem är när skolor hanterar betyg olika. Någon skola ligger konsekvent högt och någon skola ligger konsekvent lågt. Samma insats från eleven, beroende på vilken skola hen går på, kan variera upp till två betygsteg. Är detta verkligen ett pålitligt sätt att bedöma och sedan basera elevens möjligheter i framtiden? Jag ställer mig tveksam. Även om det inte rör sig om totalt godtycke är variationen i bedömning och betygsättning för stor för att det ska fungera som ett legitimt system.

Argumenten som förs i hemmen handlar främst om hur viktigt det är att få bra betyg för framtiden. Av detta skäl har jag gått igenom de metastudier som finns kring betyg och funnit några tydliga tendensen.

1. När man lär sig vad som krävs för att få ett högt betyg ökar chanserna att man får högt betyg i framtiden.

2. Om man har högt betyg i grundskolan ökar chanserna att man kan läsa vidare inom utbildningssystemet (läs gymnasiet) enligt sina önskemål.

3. Om man har högt betyg i gymnasiet ökar chanserna att man kan läsa vidare på högskolenivå inom önskad utbildning.

4. Om man har högt betyg efter avslutat utbildningsprogram från högskolenivå ökar chanserna att få det jobb man önskar. Här är det rimligt att man får det jobb man har särskild utbildning för. Inom vissa yrkesområden är det så stor brist på utbildade anställda att betyg helt förlorar i betydelse utan rätt utbildning är helt avgörande.

5. När man väl är anställd har betyg ingen betydelse för den anställdes karriärmöjligheter. Detta gäller även lön. Möjligheterna att nå önskad position respektive att få högre lön är lika goda för någon med låga betyg som för någon med höga betyg.

6. Förutsättningarna att starta eget företag är helt orelaterade till betyg.

7. Förutsättningarna att hamna på en ledningsposition är helt orelaterade till betyg.

8. Chanserna att bli rik är helt orelaterat till betyg.

Som en sammanfattning hjälper betyg dig in på arbetsmarknaden men inte vidare i arbetslivet. Det finns en viss rimlighet i detta eftersom karriärmöjligheter inte längre kräver betyg. Samtidigt kan man anta att någon som har höga betyg är en intelligent, målmedveten, ambitiös och uthållig person. Även om en människa skulle ha nytta av detta inom utbildningssystemet så har samma person liten hjälp av det i arbetslivet. Möjligtvis får man börja om och utvecklas som yrkesutövare men nu under andra premisser. Uttryckt på ett annat sätt är betyg en dörröppnare till en viss nivå men betyg är inte någon framgångsfaktor senare i livet.

Betyg hänger ju som bekant ihop med utbildning och det är viktigt att man inte blandar ihop höga betyg med högre utbildning. Där höga betyg förlorar sin kraft har hög utbildning större kraft. Det är t.ex. känt att hög utbildning oftare leder till bättre karriärmöjligheter och högre lön. Chanserna att bli rik är något högre bland högutbildade.

Slutsatsen är att betyg har en stor betydelse för att komma vidare inom utbildningssystemet. Dessvärre ligger det för mycket godtycke bakom betygen så att det inte ens är säkert att de som verkligen kan ett ämne bäst är de som får de bästa betygen. När man väl har kommit in på aretsmarknaden förlorar betyg sin kraft. Då har hög utbildning större betydelse för karriär och ekonomi.

Någon kanske fortfarande säger att det är viktigt att ha höga betyg för att komma in på de eftertraktade utbildningarna. Det är delvis sant men höga resultat på högskoleproven fungerar också. Även där visar det sig vara viktigare med vad man faktiskt kan, i någon mening hur bildad man är, än hur någon annan har bedömt ens insatser i skolan.

Överskatta inte betygen. De är enbart en framgångsfaktor inom utbildningssystemet.

9 jul 2018