Emotionell intelligens

Begreppet emotionell intelligens användes för första gången av psykologen Michael Beldoch i en artikel 1964. Han menade att människors emotionella sensitivitet beror på en faktor, kanske lika grundläggande som generell intelligens. Han kallade denna grundläggande intelligens för emotionell intelligens. Trots att det bedrevs en hel del forskning i ämnet var det först när Daniel Goleman publicerade sin bästsäljande bok med titeln Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ som intresset ökade. Så vad är egentligen emotionell intelligens. En vanlig definition lyder:

Emotionell intelligens är en generell förmåga att uppfatta och identifiera känslor (både hos sig själv och hos andra), att reglera känslor (både sina egna och andras) och framgångsrikt hantera känslosamma situationer.

 

 

Emotionell intelligens (EI) eller EQ bör inte ses som motsatsen till generell intelligens eller som frikopplad från generell intelligens. Det finns mycket forskning som tyder på att de delvis är sammanflätade även om de test man gör för att mäta generell respektive emotionell intelligens kan peka i lite olika riktningar. Se det som en kniv och en gaffel. Ibland har du större nytta av kniven och ibland av gaffeln men det är oftast till din fördel att ha tillgång till båda. Så bör man se på våra intelligenser. Sedan kan det väl vara värt att nämna att jag personligen inte tänker ta strid när det gäller användningen av ord. Vissa säger att det inte är rätt att kalla det emotionell intelligens utan att det snarare borde heta emotionell kompetens eller något liknande. Avgör själv.

Efter att i föregående inlägg ha konstaterat att generell intelligens är en spetsfaktor och en kraftfaktor på god väg att bli en breddfaktor finns det säker många som undrar hur det ligger till med emotionell intelligens.

Emotionell intelligens är inte en spetsfaktor. Effekten är aldrig högre än tio procent för något av de åtta livsområdena. Därmed är också kraftfaktor uteslutet. Emotionell intelligens är däremot en breddfaktor som har inflytande på sex av åtta områden. De områden där EI inte har något inflytande är företagande och rikedom.

Emotionell intelligens har störst inflytande på utbildning, ledarskap, relationer och hälsa/välbefinnande. På samtliga av dessa fyra områden är effekten 10 %. EI har också inflytande på arbete och team men här är effekten 5 %. Totalt som breddfaktor är genomsnittet 8.5 %. I en jämförelse med generell intelligens så är EI mer värdefull när det gäller ledarskap, relationer och hälsa/välbefinnande. Däremot har GI större inverkan på utbildning, arbete och rikedom. Det går inte att säga att den ena sortens intelligens är bättre än den andra i ett brett perspektiv. Båda är värdefulla.

 

 

Att ha en emotionell intelligens som är över medel ger större chanser på lång sikt att lyckas inom flera områden i livet.

30 Apr 2018